Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dramaturgi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Drapa—Dravida
508
såren, bli djuren friska på 8—14
dagar.
Drapa, lovkväde till hövdingar
och stormän, kan i den fornnorska
och fornisländska litteraturen
spåras tillbaka till 800-t.,
fortlevde till omkr. 1300 och gav sin
form även åt helgondiktningen
under 1100—1300-t.
Karaktäristiskt är det på bestämda ställen
återkommande omkvädet, stävet;
drottkväde (se d. o.) var D:s
speciella versmått. Med arvdrapa
betecknades ett D. över död man.
Dräper [dre’jpø],
nordamerikanska naturforskare. 1. John
William D., f. 1811, d. 1882,
prof, i New York, var den förste,
som tillämpade dagerrotypin vid
porträttering, och framställde
jämte E. Becquerel 1842 den
första användbara fotografin av
solspektrum. — 2. Henry D.,
f. 1837, d. 1882, son till D. 1,
ban-brytaré på astrofotografins
område. Upptäckte 1877 syre i
solen. — Harvardobservatoriet
utger The Henry Dräper
Cata-logue, avsedd att omfatta över
200,000 stjärnspektra.
Drape’ra (fr. dräper, av drap,
tyg), ordna tyger i vackra veck.
— Draperi’, veckat förhänge.
Dra’stica, se
Avförings-medel.
Dra’stisk (grek. drastiko’s,
driftig, kraftig), starkt
verkande, slående.
Draumkvæde, drömkväde,
fornnorsk visionsdikt i
balladform, skriven troligen i
Northum-berland under första hälften av
1200-t. I de kristna
föreställningarna äro inmängda många
element ur nordisk mytologi.
Dikten föreligger endast i en
uppteckning (från Telemarken,
1800-t :s mitt), utg. 1904 av
Moltke Moe.
Drau pner, isl., ”den
drypan
de”, i nord. myt. Odens ring, ur
vilken var nionde natt dröpo åtta
lika tunga ringar.
Drav, se Avfall och
Bryggeri sp. 683.
Dra’va, ty. Drau, biflod till
Donau från höger, upprinner på
italienskt område s. om Hohe
Tauern samt genomflyter i en
lång alpdal Kärnten och n.
Jugoslavien. D. bildar delvis gräns
mellan sistnämnda land och
Ungern. Dess största tillflöde är
Mur. Huvudflodens längd är
749 km. och flodområdets areal
c:a 37,000 kvkm.
Dravi’da, folkslag av oviss ras
i britt. Indien, beboende stora
områden i s. delen av Främre
Indiska halvön. D. funnos där
redan före hinduernas
invandring. Deras antropologiska
karaktärer variera betydligt i olika
trakter, delvis beroende på
rasblandning. Hudfärgen är i
allmänhet svartbrun, men under det
somliga stammar förete
omisskännliga mongoloida drag,
påminna andra genom reslig växt,
ofta riklig skäggväxt samt
lockigt hår om arierna. Språket,
som är agglutinerande samt
uppdelat i flera huvudspråk och en
mängd dialekter, intar en
fristående ställning men företer i
sin byggnad avlägsen likhet med
de turkisk-tatariska språken. De
högre huvudspråken, t. ex. tamu-
Dravidatempel vid Mahabalipur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
