Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dress ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Drevet—Dreyfusaffären
516
Alfred Dreyfus.
Drevet [drovä’], fransk familj
av kopparstickare, vars mest
berömda medlemmar äro Pierre
D., f. 1663, d. 1738, dennes son
Pierre-Imbert D., f. 1697,
d. 1739, och. brorson C 1 a u d e D.,
f. 1697, d. 1781. D. intogo under
nära ett århundrade en ledande
ställning som porträttörer och
reproducerade särskilt målningar
av Rigaud.
Dreyer [drä’jer], Johan
Ludvig Emil, f. 1852,
danskirländsk astronom. 1882 chef för
observatoriet i Armagh (Irland).
Kataloger över nebulosor och
stjärnhopar.
Dreyfusaffären [dräfy’ss-],
en i Frankrikes inre historia på
1890-t. djupt ingripande rättssak.
En judisk artillerikapten från
Elsass, Alfred Dreyfus (f. 1859),
blev 1894 anklagad för förräderi,
dömd till degradering och
deportation samt sänd till Djävulsön
vid Cayenne. Anklagelsen, som
framställts av
generalstabsöver-sten du Paty de Clam, stödde sig
huvudsakligen på en inför rätten
företedd dokumentförteckning
(bordereau), vilken tillskrevs
Dreyfus. Domen orsakade en
häftig pressfejd men gillades av
den upphetsade nationalistiska
och antisemitiska opinionen,
sär
skilt underblåst från militära
och klerikala kretsar. — 1897
upptäckte en officer vid
generalstaben, överste Picquart, att
bordereaun måste vara författad
av en major Esterhazy, vilken
ställdes inför krigsrätt. Trots
fällande bevis frikändes
Esterhazy i jan. 1898. Detta förmådde
författaren É. Zola att i
tidningen L’Aurore offentliggöra
ett öppet brev till presidenten
Faure (J’accuse), i vilket han
anklagade krigsrätten för att ha
frikänt Esterhazy på order av de
högre militärerna, vilka
fruktade, att ett återupptagande av
processen skulle visa, att domen
tillkommit under olagliga
former. Zola blev dömd till böter
och fängelse men flydde till
England. Frågan tilldrog sig
nu allmänhetens lidelsefulla
intresse i hela Europa; inom
intellektuella och frisinnade
kretsar betraktades domen över
Dreyfus som en skamfläck för
Frankrike och dess revision samt de
L’Aurore med É. Zolas ”J’accuse”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
