Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drusrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Drusrum—Dryckeskärl
538
Vasilevitj, f. 1824, d. 1864,
rysk författare, mest känd genom
berättelsen Polinka Sachs, i
vilken kvinnofrågan första gången
behandlades i ryska litteraturen.
Drusrum, d r u s h å 1, mer 1.
mindre rundad hålighet i en
vanligen tät bergart, fylld med en
kristallmassa, oftast kiselsyra
eller kalkspat. Innehållet kallas
en d r u s, och bergarter med täta
D. sägas hava drusig
struktur. Då druserna bestå av
kiselsyra, äro de ofta mera
motståndskraftiga mot förvittring än
bergarten själv, och efter dennas
sön-dervittring samlas druserna på
ytan som ett grus. Detta kan på
nytt sammankittas till en
bergart, t. ex. vid överlagring med
nya bergartsmassor. En sådan
bergart är agatkonglomeratet i v.
Dalarna, uppkommet av en
söndervittrad, blåsig basalt, vars
hålrum varit fyllda med kiselsyra
(agat).
Dru’sus, romersk
patricier-släkt. 1. Marcus Livius D.
d. ä., jämte C. Gracchus
folktri-bun 122 f. Kr., motarbetade
dennes koloniseringsplaner genom
att föreslå ännu mer vittgående
och lockande, men orealiserbara
projekt, vilkas misslyckande
gjorde honom impopulär. —
2.Mar-c u s L i v i u s D. d. y., den föreg: s
son, folktribun 91 f. Kr., sökte
i motsats till fadern fullfölja
gracchernas socialekonomiska
reformplaner. Då D. emellertid
ställde sig i spetsen för de
förbundna staternas strävan efter
romersk medborgarrätt, blev han
hatad av romarna och mördades
vid ett upplopp 91 f. Kr.
Bundsförvanterna tilltvingade sig nu
med vapenmakt vad D. velat
genomdriva i godo. — 3. Ner o
Claudius D., d. 9 f. Kr.,
Augustus’ styvson, fältherre,
led
de erövringarna och
organisationsarbetet i Germanien.
Druva, se V i n r a n k a.
Druvefors väveri a. b., Borås,
bomullsväveri och blekeri,
tillverkar kulörta bomullsvävnader.
Grundat 1871.
Druvhyll, se Sambucus.
Druvkur, förr använd kur mot
förstoppning, biåskatarr och
tuberkulos, bestående i förtärandet
av c:a 2 kg. friska vindruvor
dagligen.
Druvsocker, se Socker.
Druvsyra, se V i n s y r a.
Dry [draj], eng., torr;
användes om sprithaltiga drycker.
Drya’d, naturväsen i grek,
myt., motsvarar närmast skogsrå.
Dryander, Jonas, f. 1748, d.
1810, botanist, verkade från 1782
för den botaniska vetenskapens
utveckling i England, där han
var bibliotekarie vid Royal
Society och en av stiftarna av
Linnean Society.
Dry’as, se F j ä 11 s i p p a.
Dryckeskärl. Redan de antika
folken tillverkade D. i många
skiftande och konstnärligt
smyckade former. Grekernas D.
gjordes av lera och pryddes med
målningar, romarna använde vid
festliga tillfällen helst D. av
metall. De germanska
folkslagen drucko företrädesvis sitt
mjöd ur horn, vilka ornerades
Grekiskt dryckeskärl (skyfos) med
framställning av friaremordet i
Odys-sén. 400-t. f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
