- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
555-556

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbelbössa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

555

Dubbelspat—Dubblett

556

kortad tecknas med över en
not och anger, att jämte denna
not även närmast högre och
närmast lägre diatoniska not skola,
med huvudnoten emellan sig,
utföras ss. ett förslag till
densamma.

Dubbelspat, väl kristalliserad,
genomskinlig kalkspat.

Dubbelstjärna kallas
stjärnor, som äro belägna så nära
varandra på himmelssfären, att de
först vid stark förstoring kunna
urskiljas som två 1. flera.
Antingen äro de olika stjärnorna,
komponenterna, blott
skenbart närliggande, i det att de
befinna sig på avsevärt olika
avstånd från jorden (optiska
D.), eller ock ligga de varandra
nära och bilda ett system,
kretsande kring den gemensamma
tyngdpunkten (fysiska D.).
Optiska D. förekomma sannolikt
ytterst sparsamt, vadan flertalet
av de omkr. 20,000 kända D.
torde vara fysiska. —
Systematiska observationer av D.
påbörjades omkr. 1780 av W. Herschel.
Ex. på fysiska D. äro Sirius och
Procyon. —• Genom
spektrosko-piska undersökningar enligt
Dopplers princip (se d. o.) har
under de senaste årtiondena
påvisats, att många stjärnor, som
även i det starkaste teleskop
synas enkla, i verkligheten äro D.
Äv dylika spektroskopiska
D. känner man för närvarande
omkr. 700. Hit höra
Algol-stjärnorna, vilka äro
periodiskt föränderliga, emedan den
ena komponenten, som är
ljussvag eller mörk, i en del av sin
bana helt eller delvis skymmer
den ljusstarkare komponenten.

Dubbelstrykning, se M a g
-netisering.

Dubbeltrast, se
Trastsläktet.

Dubbelt verkande maskin,
kolvmaskin, i vilken kraften
verkar i kolvens båda
rörelseriktningar.

Dubbelögonfisk, se T
andkar p a r.

Dubbelörn, se Fläkt örn.

Dubbla blommor 1. fyllda
blommor uppkomma
därigenom att kron- eller kalkbladens
antal ökas genom ståndarnas och
stundom även fruktbladens
ombildning till kronlika blad. Hos
växter, tillhörande fam.
Com-po’sitae, bildas D. genom att
diskblommorna bliva tunglika.
Trädgårdsväxter med D.
fortplantas antingen könlöst (ss. vid
ympning av rosor) 1. med frön,
vilket vanl. är fallet. Då
fullständigt D. icke sätta frö, måste fröna
tagas från sådana D., som utbilda
ett antal ståndare och pistiller,
1. från sådana enkla blommor,
vilkas frön till en viss procent
ge upphov till plantor med D.
Egenskapen att alstra D. är vanl.
ärftlig. Vid stark gödning bli
blommorna oftast fullständigare
dubbla.

Dubble (fr. doublé), fällande
av två djur i omedelbar följd med
ett skott ur vardera pipan i en
dubbelbössa.

Dubblera (fr. doubler),
fördubbla; i biljardspel träffa en
boll med egen boll, sedan denna
förut berört vallen.

Dubble’tt h duplett (fr.
doublet, av lat. du’plex, dubbel),
beteckning för att ett föremål
finnes i två exemplar (i bok-,
frimärksamlingar etc.) eller för
tvä sammanhörande föremål av
samma slag (t. ex. två rum). —
Med D., i juvelerarspråket
mindre riktigt kallat doublé, förstås
även en förfalskad ädelsten,
vilken sammansättes av tvenne
stycken, som antingen båda äro äkta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free