Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duisburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Duisburg—Dulgadråp
570
Ett stort antal torde finnas kvar
i Ryssland.
Duisburg [doTsborg], stad i
Rhenprovinsen, Preussen, belägen
vid Rhen, i v. delen av det stora
industridistriktet Ruhr.
Synnerligen viktig flodhamn för
Ruhr-områdets produkter. D., som först
nämnes som romarläger, är nu en
i rask utveckling stadd
industristad med masugnar, gjuterier,
kopp ar smältverk, stora
maskinverkstäder och kemiska fabriker.
1900 hade D. 93,000, 1919 245,000
inv.
Du j ardin [dyjardä’ij]. 1.
Ka-rel D., f. 1622, d. 1678,
holländsk målare. Utförde
företrädesvis genremålningar med motiv
från det italienska herde- och
bondelivet. — 2. Felix D., f.
1801, d. 1860, fransk zoolog, prof,
i mineralogi och geologi i
Tou-louse, sedan i zoologi i Rennes.
Undersökte bl. a. urdjur och var
den förste, som visade, att dessa
äro encelliga organismer.
Dukagång, se
Konstvävnad.
Dukas [dyka’], Paul
Abraham, f. 1865, fransk tonsättare,
sedan 1909 prof, vid Paris’
kon-servatorium. D. har bl. a. skrivit
ouvertyrer till King Lear och
Götz v. Berlichingen, den
mycket bekanta symfoniska dikten
L’apprenti sorcier och ett lyriskt
drama, Ariane et Barbe-Bleue.
Duka’t, guldmynt, präglat
tidigast av Roger II av Sicilien och
uppkallat efter sista ordet av in-
Karl X Gustavs gulddukat 1654.
skriften, duca’tus. Guldmynt av
samma halt och vikt (1. över 23
karat och nära 3,5 gr.) präglades
sedan i flera europeiska stater
under namn av D., gulden 1.
gyllen. I Sverige präglades D.
1568—1868, bl. a. i form av
dubbel-, halv- och fjärdedelsdukater.
Duka upp ett segel, lägga upp
seglet på rån 1. bommen i långa
veck i och för fastgöring. Sista
vecket, slätduken, lägges
stramt över de övriga.
Duke [djok], eng. (av lat. dux,
anförare), hertig. — Duchess
[do’ttjes], eng., hertiginna.
Dukla, pass i v. Karpaterna,
på gränsen mellan Polen och
Tjecko-Slovakiet, i vilket vintern
1915 stodo hårda strider mellan
ryssar och österrikare.
Dulac [djo’læk], Edmund,
f. 1882, engelsk illustratör av
fransk härkomst, har i en
egendomlig, bl. a. av Beardsley och
japanerna påverkad stil utfört
illustrationer till Tusen och en
natt, Andersens och Grimms
sagor m. fl.
DuTce, lat., ljuvt, behagligt.
Dulci’n (av lat. duTcis, söt),
se Sackarin.
Dulcinea [dolthine’a] (av lat.
duTcis, ljuv), av T o b o’ s o, en
bondflicka, som Cervantes gjort
till don Quijotes ”dam”. Därav
D. som skämtsam benämning för
käresta.
Dulci’t (av lat. duTcis, söt),
en sexatomig, fast,
kristalliserande alkohol av formeln C6H8(OII)6.
Förekommer i flera växter, bl. a.
i arter av släktet Melampyrum.
Dulgadråp (”dolt dråp”), en i
äldre svenska lagar
förekommande beteckning för ett dråp, vars
gärningsman ej upptäcktes. I så
fall var häradet, skeppslaget 1.
understundom byn eller de
närmaste byarna skyldiga att
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
