Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyngbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G13
Dyngbaggar—Diinkirchen
614
längdaxel är vanligen vinkelrät
mot den förhärskande
vindriktningen. Lovartsidan har mindre
lutning än läsidan. D. förflytta
sig (”vandra”) under årens lopp
därigenom, att vinden för med
sig sand från lovartsidan och
avlagrar den på läsidan. — D.
förekomma allmänt i sandöknar
samt ofta vid havskuster, t. ex.
på Jyllands västkust, där de
benämnas ”klitter”, mera sällan
i andra trakter och då av ringa
utbredning. D:s höjd uppgår i
regel till några 10-tal meter
men kan i Afrikas och Asiens
ökentrakter bli avsevärt större,
upp till 200 m. Inom odlade
områden innebär D:s vandring en
stor fara för andra markslag, som
begravas under sandmassorna, och
för skogen, som helt förkväves
och dödas. I Danmark ha även
kyrkor och människoboningar,
som anlagts för nära
flygsands-områden, inbäddats i sanden och
först efter långa tider åter
framträtt på D:s loyartsida såsom
ruiner, sedan sanden vandrat över
dem. För att råda bot mot denna
fara har man numera i
kultur-trakter börjat ”binda” D. genom
Dyner å Gotska Sandön. Lovartsidan.
Dyngbaggar. T. v. en art Aphodius. —
T. h. en tordyvel.
plantering med högväxta gräs
eller skog. På svenskt område
förekomma D. dels på Gotska
Sandön, dels vid skånska och
halländska kusterna, överallt dock i
ringa utsträckning. Under istiden
bildades D. i vissa trakter av
Sverige, där smältälvarna från
inlandsisen avlagrade större
sandmassor. Det märkligaste av dessa
gamla, nu av naturlig skogsväxt
bundna dynlandskap har en areal
av omkr. 100 kvkm. och är
beläget v. om Orsasjön i Dalarna.
Dyngbaggar, Coprophagi’nae,
en underfam.
Bladhorning-a r, vilka i regel leva av
exkre-menter. Egentliga D.,
släktet Apho’dius, omfattar flera i
Sverige vanliga, små (2—13
mm.) arter. Äggen läggas direkt
i kreatursspillning (jfr nedan).
Tordyvlar, släktet
Geotru’-pes, omfattar 5 svenska arter,
den största mätande upp till 21
mm. i längd, alla glänsande,
mörkfärgade. De gräva under
spillningshögar vertikala gångar,
i vilka äggen läggas (ett i varje
gång), varpå röret fy lies med
färsk spillning. Till D. hör bl. a.
även heliga piller baggen
(se d. o.).
Dyning, vågrörelse på
havsytan, som brukar följa efter en
storm 1. förebåda en sådan.
Dii’nkirchen, se Dunkerque.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
