Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eckersberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Eckmann—École pratique
676
ningens avlöning och. övriga
förmåner, ecklesiastika boställen,
rikets ecklesiastika indelning och
indelning i skoldistrikt samt —
i den mån sådana ärenden ej
ankomma på annat departement,
kyrkostämma L den kyrkliga
kommunen — arkiv-,
biblioteks-och museiväsen,
undervisningsväsen, vitterhet och konst,
biografväsen och
undervisnings-statistik; 2)
lagstiftningsärenden ang. byggande och underhåll
av kyrka och prästgård samt
ang. tillsättning av prästerliga
tjänster. — Under E. lyda
riks-och landsarkiv, de flesta bibliotek
och museer, ecklesiastikstaten,
de flesta akademier samt vittra
och lärda samfund,
riksantikvarien, riksheraldikern; kungl.
teatrarna; Nobelstiftelsen;
universitetskanslern; de flesta
undervisningsanstalter ;
Serafimer-lasarettet. Akademiska sjukhuset
i Uppsala; Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund;
Allmänna barnbördshuset i
Stockholm; Skolöverstyrelsen, Statens
biografbyrå, Gymnastiska
centralinstitutet, Stadionstyrelsen
samt vissa
pensioneringsanstal-ter och milda stiftelser. —
Departementschefen kallas i dagligt
tal
ecklesiastikministern. Övriga ämbets- och
tjänstemän äro: statssekreteraren,
expeditionschefen, 6 kansliråd,
ett antal kanslisekreterare och
amanuenser, 1 registrator och 1
bibliotekarie. —
Ecklesiastikstat. 1.
Sammanfattningen av rikets kyrkliga
ämbets- och tjänstemän. — 2. En av
de civilmilitära staterna inom
armén och flottan. —-
Ecklesiastikår, prästerligt
tjänsteår; ingår 1 maj.
Eckmann, Otto, f. 1865, d.
1902, tysk konstnär. Urspr.
må
lare, övergick han på 1890-t.
under starkt intryck av japansk
konst till den dekorativa konsten
och konsthantverket, där han
blev en av skaparna av
Jugendstilen (se d. o.).
Eckmühl, se Davoust.
Éclat [ekla’], fr., flisa, knall,
skräll, glans. Jfr Eklatera.
École centrale des arts et
manufactures [ekåTl saijtra’11
desa’r e manyfakty’r], se
Teknisk undervisning.
École des beaux-arts [ekå’ll
de båsaT], franska
konstakademins läroverk, meddelar
undervisning i målarkonst, skulptur
och arkitektur. É. har utgått ur
en samtidigt med akademin 1648
grundad skola och upprättades i
sin nuv. form 1793.
École des Chartes [ekå’ll de
sjaTt], arkivhögskola i Paris. Se
Arkiv sp. 653.
École libre des Sciences
poli-tiques [ekå’11 libr de sia’ijs
påliti’kk], en 1872 i Paris
grundad högskola med undervisning
i ekonomiska, sociala och
diplomatiska ämnen. E. är världens
förnämsta diplomatskola. Jfr
B o u t m y.
École normale supérieure
[ekå’11 nårmaTl syperiö’r], fr.,
”högre normalskolan”,
läroanstalt med internat i Paris,
planerad under revolutionen, fick
sin nuv. form 1850, har till
ändamål att utbilda läroverks- och
universitetslärare. 1903 inordnad
under Paris’ universitet.
École polytechnique [ekå’11
pålitekni’kk], se Teknisk
undervisning.
École pratique des hautes
études [ekå’11 prati’kk de åt
ety’dd], en 1868 grundad till
Sor-bonne förlagd läroanstalt i Paris
för den högre undervisningen i
olika ämnen, huvudsakligen
hi
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
