Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner - Elektriska måttenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Elektriska måttsenheter
882
m a r e n består av en
trefasasyn-kronmotor på samma axel som
en enankaromformare. Motorns
rotorlindning är under driften ej
kortsluten utan kopplad till
omformarens ankarlindning. Man
uppnår härvid en gradvis
omformning, i det strömmen i
asynkronmotorn nedsättes till halvt
periodtal och sedan i
enankar-omformaren förvandlas till
likström (omformning i kaskad).
Kaskadomformaren kan lätt
startas från växelströmssidan,
vilken startmetod är mera
besvärlig vid en synkronlöpande
enankaromformare.
Elektriska måttsenheter. De
tre storheter, som inom
eléktro-statiken kunna uppmätas, äro
elektricitetsmängd, potential och
kapacitet. De för vetenskapligt
bruk avsedda enheterna äro så
valda, att de kunna härledas ur
de tre grundenheterna i det
absoluta måttsystemet
(se d. o.). Med den
elektro-statiska enheten (förk.
E. S. E.) för elektricitetsmängd
menas den elektricitetsmängd,
som i lufttomt rum påverkar en
lika stor elektricitetsmängd på 1
cm: s avstånd från den förra med
en kraft av 1 dyn (se d. o.). För
praktiskt bruk användes i stället
enheten 1 coulomb, som utgör
3 X 109 E. S. E. En punkt i ett
elektriskt fält omkring en
central, punktformig
laddnings-mängd av 1 E. S. E. har
potentialen 1 (den elektrostatiska
enheten för potential), då den
befinner sig på avståndet 1 cm. från
centrum. För att tillföra punkten
ytterligare en E. S. E. från
jorden måste ett arbete av 1 erg (se
d. o.) utföras. För praktiskt bruk
användes enheten 1 volt, som
utgör Yaoo av E. S. E. En
mikrovolt är en milliondels (10~6)
volt. En ledande kropps
kapacitet är den elektricitetsmängd,
som höjer potentialen en enhet.
Eftersom kapaciteten hos en sfär
förhåller sig som sfärens radie,
har man bestämt E. S. E. till
kapaciteten av en sfär med radien
1 cm. För praktiskt bruk
användes enheten f a r a d, som är
9 X 1011 E. S. E. 1 mikr c ■
farad är 9 X 105 E. S. E. —
Inom elektrodynamiken mätes
strömstyrkan, d. v. s. den
elektricitetsmängd, som framgår
genom en ledare under tiden 1 sek.
Elektricitetsmängden mätes med
den elektromagnetiska
enheten (förk. E. M. E.), som
utgör 3 X 1010 E. S. E. I
praktiken användes oftast
ampere-timme, som är 3,600 coulomb.
Enheten för strömstyrka, 1 w e
-ber, ärden strömstyrka, som
uppstår, då 1 E. M. E. framgår
genom en ledare under tiden 1
sek. I praktiken användes 1
ampere, som är x/10 weber och
som praktiskt definieras som den
strömstyrka, vilken uppstår i en
ledare, om i densamma
elektricitetsmängden 1 coulomb framgår
under tiden 1 sek. 1 coulomb
definieras praktiskt som den
elektricitetsmängd, vilken i silver
-voltametern avskiljer 1,11800
mgr. silver. 1 milliampére är
Viooæ ampere. Potentialskillnaden
mellan en ledares båda
ändpunkter uppmätes med E. M. E. för
potentialdifferens, som är 1/3 X
1 0—1° E. S. E. I praktiken
användes enheten 1 volt, vilken
praktiskt definieras som den
potentialskillnad, som råder mellan
två punkter på en ledare, mellan
vilka motståndet är 1 ohm, då
en ström av styrkan 1 ampere
framgår i ledaren. Enheten för
elektrisk effekt är 1 watt, d. v. s.
1 joule (se d. o.) per sek. 1
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
