Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elisabet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Elisabet
948
former, blev hon genom sin
nationella politik populär som få
regenter.
Elisabet (fr. Elisabeth),
franska furstinnor. — 1. E.
Charlotta (L i selotte), f.
1652, d. 1722, dotter till
kurfursten Karl Ludvig av Pfalz,
1671 gift med Filip av Orléans,
broder till Ludvig XIV, moder
till ”regenten” Filip av Orléans.
Ett utdrag ur E:s omfattande,
personhistoriskt belysande
korrespondens finns i sv. övers.: V.
Hedberg, Prinsessan Liselottes
brev (1916). — 2. E., ”madame
E.”, f. 1764, d. (avrättad) 1794,
Ludvig XVI:s syster, ägnade sig
helt åt välgörenhet, tills hon vid
revolutionen frivilligt delade
kungafamiljens lidanden.
Elisabet, drottning av
Rumänien, f. prinsessa av
Wied-Neu-wied 1843, d. 1916, författarinna
under pseud. Carmen Sylva.
Hon översatte skickligt
rumä-niska dikter till tyska och skrev
själv dikter, skådespel, romaner
och sagor. Till sv. äro bl. a. övers,
sagosamlingen Lidandets
pilgrimsfärd (1892) och operan
Neaga (tonsatt av Ivar
Hallström 1885).
Elisabet (ry. Jelisave’ta)
Pe-t r o’ v n a, kejsarinna av
Ryssland, f. 1709, d. 1762, dotter till
Peter den store och Katarina I.
I avsikt att störta den svaga
förmyndarregering, som tillsatts för
Ivan VI, inledde E. med fransk
hjälp underhandlingar med det
krigslystna hattpartiet i Sverige,
som lockades att anfalla
Ryssland 1741. Det svenska
över-rumplingsförsöket mot
Petersburg blev förekommet, men E.,
som fruktade att bli fängslad,
gjorde då en statskupp. 6 dec.
1741 utropade hon sig till
kejsarinna och fängslade Ivan,
Kejsarinnan Elisabet av Kyssland.
Målning av L. Tocqué.
regeringen och dess anhängare.
E. vägrade sedan att göra några
landavträdelser till Sverige,
fortsatte kriget till 1743, då hon
genom Åbofreden vann en del av s.ö.
Finland samt framtvang Adolf
Fredriks val till tronföljare. E.
närmade sig det gammalryska
partiet och tog A.
Bestusjev-Rju-min till sin allsmäktige
rådgivare. Under de sista åren förde E.
en ytterst fientlig politik mot
Preussen, till vars fiender hon
anslöt sig under sjuåriga
kriget (se d. o.). Personligen
var E. nöjeslysten och rå. Dock
visade hon ett visst intresse för
upplysningsarbetet, bl. a. genom
att 1755 grunda universitetet i
Moskva. Hon ingick ett hemligt
äktenskap med greve
Rasumov-skij, en av hennes många
gunstlingar.
Elisabet (ital. Elisabe’tta, sp.
IsabeT) F a r n e s e, drottning av
Spanien, f. 1692, d. 1766, dotter
till en hertig av Parma och
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
