Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elsass, fr. Alsace - Elsass-Lothringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Elsass-Lothringen
958
des till Frankrike och. skildes
från Tyska riket. Under Ludvig
XIV lyckades Frankrike utan
öppet krig underlägga sig det
övriga E., en del områden indrogos
genom reunionsdomstolarna (se
d. o.) och Strassburg besattes
1681. Dessa våldsåtgärder
stadfästes genom Rijswijkfreden
1697. I fransk-tyska kriget
erövrades E. (utom Belfort) av
tyskarna och blev 1871 del av
det tyska rikslandet
Elsass-Lothringen (se d. o.), som 1919
återgick till Frankrike. — Med
slagen i E. betecknas officiellt i
Frankrike de båda mindre slag
vid Mühlhausen, som utkämpades
i samband med de bägge franska
försöken vid världskrigets
inledning att sätta sig i besittning av.
s. E. Den först verkställda
inmarschen (huvudsakligen
Belfort-kåren) avvisades av tyskarna i
första slaget vid Mühlhausen 9—
10 aug. 1914. Efter erhållna
förstärkningar framgingo
fransmännen på nytt, nu under general
Pau, och omintetgjorde 19 aug. i
andra slaget vid Mühlhausen
tyskarnas försök att hejda
frammarschen. Det allmänna läget på
västfronten tvingade dock Pau
att före månadens slut utrymma
större delen av det besatta
området.
Elsass-Lothringen, tyskt
riksland 1871—1919. E., som
trots befolkningens enhälliga
protester bildades av de genom
fransk-tyska kriget från
Frankrike erövrade områdena: nästan
hela Elsass utom
Belfortterrito-riet och av Lothringen nuv.
dep. Moselle. E. hade en areal av
14,500 kvkm. och 1871 ett
invånarantal av 1,500,000, av vilka
elsassarna till största delen voro
tysktalande, lothringarna
fransktalande. Efter E: s förening med
Tyska riket ss. ”omedelbart
riksland” sökte den tyska regeringen
genom åtskilliga ekonomiska
förmåner vinna befolkningen, som
var genomgående franskvänlig.
Den s. k. optionsfrågan
(bestämmelsen, att E:s invånare före
1 okt. 1872 skulle avgöra,
huruvida de ville vara franska eller
tyska undersåtar) ökade dock
tyskfientligheten. Då över 100,000
inv. valde att bli fransmän
men det oaktat ville stanna i
E., utsattes de för förföljelser.
I Frankrike mottogos de
utvandrade som martyrer och fingo stort
inflytande i det politiska livet
och inom armén. Till den tyska
riksdagen 1874 sände E.
endast franskvänliga deputerade,
vilka protesterade mot
annexio-nen. Snart uppstod dock i E. ett
nytt parti,
autonomister-n a, vilka krävde självstyrelse för
E. med bibehållande av
föreningen med Tyskland. Deras krav
uppfylldes blott delvis 1879, då
E. fick en egen representation och
en regering med en kejserlig
ståthållare i spetsen. Den
tyskfientliga riktningen hade dock
alltjämt överhand, och en mängd
undantagslagar utfärdades för dess
bekämpande. I ekonomiskt
hänseende hade E. fördel av
föreningen med Tyskland genom det
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
