Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Emigration
980
rernas skiftningar
(konjunkturutvandring, i motsats
till
evakuationsutvand-r i n g från t. ex. Irland och
Syd-Italien, där det ekonomiska
livet varken i goda eller dåliga
tider givit tillräckliga
existensmöjligheter för stora skaror av
mindre bemedlade). — De
viktigaste emigrationshamnarna i
Europa äro Triest, Genua,
Ant-werpen, Amsterdam, Rotterdam,
Bremen och Hamburg, för de
nordiska länderna Köpenhamn,
Bergen och Göteborg. Härtill komma
de engelska inskeppnings- och
transiteringshamnarna Hull,
Liverpool, Southampton, London,
Glasgow m. fl. En skarp
immigrantkontroll äger rum i de
amerikanska invandringshamnarna,
sålunda främst New York
(kontrollstation Ellis Island), vidare
Boston, Baltimore, Filadelfia och
Quebec. — E:s totala omfattning
kan icke exakt uppgivas, även om
man lämnar åsido utvandringen
från utomeuropeiska länder
(särskilt öst-Asien). Statistik saknas
alldeles från vissa länder och är
f. ö. merendels bristfällig. Det
kan emellertid antagas, att till
maj 1923 åtminstone 50 mill.
européer ha emigrerat, eller, om
antalet återinvandrade
frånräk-nas, c:a 40 mill. — Den nämnda
bruttoutvandringen, som till drygt
?/5 gått till För. Stat., fördelar
sig ingalunda jämnt på olika år
och länder. I stort sett kunna
— om man bortser från åren
1S00—40, då sammanlagda
antalet emigranter torde understigit
2 mill. — tre stora
emigrations-perioder urskiljas. Den första,
som begynner med
emigrations-böljan 1847 och slutar med 1893
års kris i För. Stat., bortförde
från Europa c:a 20 mill.
människor, varvid kulminationsåren
voro 1851—54 och 1872—73 med
c:a 0,5 mill. och 1888—91 med
0,8 mill. emigranter årligen.
Huvudmassan kom från England,
Tyskland, de skandinaviska
länderna, Nederländerna, Belgien
och Schweiz (Frankrike har
däremot icke någon nämnvärd
E. utan utgör fastmer, på grund
av sin svaga folkökning, Europas
enda egentliga immigrationsland).
En av de starkaste lockelserna
utgjorde den amerikanska
home-stead-la,gen av år 1862, som av
unionens odisponerade kartlagda
jord — mot en låg
inskrivningsavgift — tillförsäkrade envar,
som ville grunda ett eget hem.
en jordareal av 80 acres (c:a 33
har) i närheten av
järnvägslinje och en dubbelt så stor areal
inom områden med sämre
kommunikationer. De väldiga
jordarealer, som sålunda upplätos,
togos snabbt i besittning av
invandrare, och sedan efter några
decenniei- över 800,000 ”egna
hem” skapats på denna väg,
fanns det i För. Stat, föga över
av ”fri jord”. En viss ersättning
skaffades genom
homesteadupp-låtelser i Kanadas
”prärieprovin-ser”, dit därför också en ström av
jordsökande började gå från För.
Stat:s nordliga delar. Att jorden
i Amerika numera övervägande
måste förvärvas genom köp till
starkt stigande priser har
betagit landet mycket av dess
lockelse för de germanska ländernas
emigranter. Deras mål — att nå
ekonomisk självständighet och
trygghet — äventyras även på
andra områden av näringslivet
genom det växande penningväldet,
särskilt sådant detta kommit till
uttryck i trustväsendet.
Samtidigt hade uti ifrågavarande
europeiska länder, särskilt från
mitten av 1890-t., de ekonomiska och
Ord, som cj återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
