Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emsfors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Emsfors—Enander
998
med staden Groningen i Holland.
Längd 330 km., flodområdets
areal 12,500 kvkm. — 2.
Brunns-och badortsstad i Hessen-Nassau,
Tyskland, vid floden Lahn, besökt
mest för strup- och lungkatarrer.
Vattnet hör till de alkaliska
koksaltvattnen, är av 28—53° C. och
användes till drickning och
inandning, mindre till bad. —
E m s d e p e’schen, se
Fransktyska kriget. — E m s
-p u n k t a t i o’n e n, en 1786 i
Ems utfärdad kongressresolution,
i vilken 4 av febronionismen
påverkade katolska ärkebiskopar i
Tyskland fordrade upprättandet
av en oavhängig tysk
nationalkyrka. Då biskoparna emellertid
togo påvens parti, bemästrade
denne snart oppositionen.
Emsfors, träsliperi,
sulfitfabrik och pappersbruk i
Döder-hults skn, Kalmar 1. Äges av a. b.
Emsfors bruk, Påskallavik.
Emtervik, se Västra E m
-t e r v i k och östra E m t e r
-v i k.
Emu’, se K a s u a r f å g 1 a r.
Emulge’ra, göra en emulsion.
Emulsi’n, se Enzym.
Emulsio’n (av lat. emu’lgere,
mjölka). Med. En mjölkliknande
vätska, i vilken ett olje- 1.
harts-artat ämne hålles uppslammat
medelst något slemmigt ämne
(gummi, växtslem o. d.).
Användes i medicinen för att
underlätta intagning av illasmakande
medel 1. garantera en jämn
fördelning i vätskan av det
verksamma medlet. E. bör alltid
skakas före upphällningen i skeden.
Ett exempel på naturlig E. är
mjölk, som innehåller fettkulor,
uppslammade i en äggvite-,
socker- och salthaltig vätska. •—
Kem. Se K o 11 o i d e r.
Emund den gamle, d. trol.
1056, den siste konungen av den
gamla Uppsalaätten, .var son till
Olof Skötkonung och efterträdde
omkr. 1050 sin halvbroder Anund
Jakob. E., på grund av sin
snålhet även kallad ”den slemme”,
efterträddes av sin måg Stenkil.
E’mys, seCryptodira.
Emån, se E m m ä n.
En, se J u n i p e r u s.
En, grekisk [uttal: en] och
fransk [uttal: aij] preposition
(antager framför b, p och m
skrivformen em-) ofta använd i
sammansättningar i bet. i, på,
med, vid.
Enafors, järnvägsstation och
turistort i v. Jämtland vid
Ena-älven. I närheten fjällen
Snasa-högarna samt de vackra
Handöls-forsarna i Handölsån.
Enali’der (av grek. ena’lios, i
havet levande), havsväxter, vilka,
helt nedsänkta i vattnet, växa
på lös botten, ss. sand 1. lera,
och där kunna bilda täta ”ängar”
(sjögräs). E. äro vanl.
fanero-gamer (ss. Zoste’ra).
Enallage, lat. (grek,
enallage’, utbyte), i retoriken
utbyte av ett ord mot ett till
härstamning och betydelse likartat,
vanligen ett konkret (t. ex. ”den
sköna”) mot ett abstrakt
(”skönheten”) .
Enander. 1. J oh a n A1 f r e d E.,
f. 1842, d. 1910,
svensk-amerikansk publicist och politiker. E.
for 1869 till Nord-Amerika, där
han s. å. blev redaktör för Gamla
och nya hemlandet, vilken han
sedan ledde under c:a 20 år.
1890—93 var han professor vid
Augustana College, från 1893
redaktör för Svenska journalen och
1896 för Hemlandet. — 2. Sven
Johan E., f. 1847, kyrkoherde,
botanist, Salixforskare, har bl. a.
utgivit Sa’lices Scandina’viae
Exsicca’tae (3 dir, från 1910)
samt företagit vidsträckta resor i
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
