Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Ermenonville—Eros
1172
Erodium cicutarium (skatnäbba).
sedan kom under Polen. Under de
svensk-polska krigen på 1600-t.
var E. ofta besatt av svenskarna.
Vid Polens första delning 1772
införlivades E. med Preussen.
Ermenonville [ärmonåijviTl],
by med slott i dep. Oise,
Frankrike. 500 inv. — E. är ryktbart
genom Rousseau, som dog där
1778 och begravdes på en ö i
slottsparken, varifrån hans lik
1794 flyttades till Panthéon i
Paris.
Ernesti’nska linjen, gren av
sachsiska furstehuset,
härstammande från kurfurst Ernst,
f. 1441, d. 1486, som 1485 delade
släktens arvländer med sin
broder Albrekt. 1547 förlorade
kurfurst Johan Fredrik E:s flesta
länder till Albertinska linjen.
Ernst, se Sachsen-Koburg
och Gotha.
Ernst, Paul, f. 1866, tysk
författare. Från ett naturalistiskt
och socialistiskt färgat
författarskap under slutet av 1890-t. har
E. övergått till en stilsträng, med
moraliska problem sysslande
dram- och novelldiktning, varav
på sv. äro utg. Valda noveller
(1922). E. har även ägnat sig åt
politiskt skriftställeri och bl. a.
givit ut en bok om marxismen.
Ernst Ahlgren, se
Bene-d i c t s s o n, V. M.
Ernst August. 1. Se B r a u n
-schweig sp. 519. — 2. Se
Hannover.
Erode’ra, se Erosion.
Ero’dium, växtsläkte (fam.
G erania’ ceae), omfattande örter
med pardelade blad och
klyvfrukter, vilkas delfrukter äro
försedda med en korkskruvlik ”näbb”.
Denna är hygroskopisk, varför
delfrukterna av E. gruinum från
Medelhavsländerna användas i
hygrometrar (se vidare
Växternas spridning). E.
cicu-ta’rium, skatnäbba, är i
Sverige vanlig på odlade ställen.
Ero’ico, ital., heroiskt,
hjältemodigt, kraftfullt.
E’ros, i grek. myt. kärlekens
gud. Urgammal och berömd var
hans kult i det beotiska
Te-spiai. Kultbilden var en ohuggen
sten. På 300-t. f. Kr.
uppställdes därstädes två berömda
statyer, den ena av Praxiteles, den
andra av Lysippos, men de
uppfattades endast som offerskänker
ät guden. E. var där en mäktig,
kosmisk fruktbarhetsgud.
Allmänt utbredd var Eroskulten i
gymnasierna, där E. dyrkades
jämte Herakles och Hermes. Där
representerade han
mannakärleken, det ideellt och erotiskt
färgade vänskapsförhållande, som
enligt grekisk åskådning förband
borgarna med varandra och
uppeldade dem till krigisk och
idrottslig mannabragd. Slutligen
dyrkades han även tillsammans med
Afrodite, som representerade
kärleken mellan man och kvinna.
— E:s skiftande karaktär
avspeglas i litteraturen. Som den
Ord, spm ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
