Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Espirando ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Espirando—Esra
1194
på ett begränsat antal stammar,
rotord, varur sedan genom
förstavelser och ändelser övriga ord
bildas. Rotorden äro till tre
fjärdedelar rent internationella
(latinska), ss. hotell, doktor,
figur, minut. Ordklasser och
olika böjningsformer bildas fullt
regelbundet, t. ex. substantiv
genom ändeisen o (pl. oj),
adjektiv (ävensom ordningstal och
pers, pronomen) genom
ändel-sen a. — E. har ss. skolämne
upptagits i en del engelska, tyska och
franska m. fl. folkskolor, och
åtskilliga handelsfirmor använda
språket i sin korrespondens.
Under världskriget gjorde
Universala Esperanto
Aso-cio (U. E. A.) i Geneve stora
insatser, bl. a. genom
penningförmedling i krigszonerna åt de
käm-pandes familjer. I olika länder
finnas esperantotidskrifter, bland
vilka märkas Esperanto
(Geneve), Oficiala Gaæeto (Paris),
Esperanto Triumfonta (Köln) samt
ett specialorgan för blinda,
Espercmta Ligilo. 1906 stiftades
Svenska
Esperantoförbundet. Jfr I d o.
Espira’ndo, ital., bortdöende.
Espi’rito Sa’nto, stat i
Brasilien, vid kusten av Atlanten. Stor
kaffeodling. Huvudstad Victoria.
460,000 inv.
Espi’ritu Sa’ntu, största ön
bland Nya Hebriderna.
Esplana’d (fr. esplanade),
öppen plats; bred gata med alléer
1. park mellan två gator.
Espressio’ne, ital., uttryck. —
Mus. C o n E., e s p r e s s i’ v o,
med uttryck, uttrycksfullt.
Esprit [espri’] (fr., ande,
förstånd, kvickhet), förmåga av
snabb och livlig uppfattning samt
elegant, slagfärdigt uttryckssätt;
anses särskilt ss. en fransk
egen
skap. — Esprit de corps
[do kå’r], kåranda,
samhörighetskänsla inom en kår. — Esprit
d’escalier [deskalje’],
”slagfärdighet i trappan”, ett kvickt,
träffande svar, som man först för
sent finner. — Esprit g au
-lois [gåloa’], gallisk anda,
grovkornig uppsluppenhet (ett
föregivet släktarv från gallerna,
Frankrikes urinvånare).
de Espronceda y Lara [-[-the’-da],-] {+[-the’-
da],+} José, f. 1810, d. 1842,
spansk skald, måste för sitt
deltagande i de revolutionära
rörelserna fly till England och
Frankrike, varifrån han 1833 återvände
till Spanien. E. är den spanska
nyromantikens främste skald,
särskilt påverkad av Byron.
Esq., E s q r., förk. för Esquire.
Esquilinska kullen, se Rom.
Esquire [eskoa’jjo], urspr.
sköldbärare, under medeltiden
engelsk titel för krigare; numera
titel för äldste sonen av en
knight, yngre son av högadlig
och hans äldste son; användes
på brev till varje bildad
engelsman och sättes efter namnet;
förk. vanl. Esq. 1. E s q r.
Esquirol [eskirå’ll], Jean
Étienne Dominique, f.
1772, d. 1840, fransk läkare,
grundläggare av den första
psykiatriska kliniken och jämte
Pi-nel den moderna psykiatrins
skapare.
Esra, skriftlärd av prästerlig
släkt, uppväxt bland de i Babel
kvarboende judarna, begav sig
omkr. mitten av 400-t. f. Kr. till
Jerusalem och ingrep här, stödd
på fullmakt av den persiske
konungen, energiskt mot de
blandade äktenskapen och därmed
följande förbindelser med de
kringboende folken och lyckades
verkligen genomföra sitt
program: att avskilja judarna från
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
