Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Este ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Ester—Estetik
1204
manssidan. Därefter
överflyttades hertigtiteln av österrike-Este
till ärkehertig Franz Ferdinand
och bäres nu av andre sonen till
kejsar Karl I av
österrike-Ungern.
E’ster, se E s t r a r.
E’ster. 1. E. (lat. Ae’stii),
namn på numera försvunna
indo-europeiska folkstammar,
besläktade med de nuv. litauerna och
letterna samt med de nu utdöda
pruserna. De omtalas redan av
Tacitus och bodde i nuv.
Ost-Preussen, som under vikingatiden
kallades Estmere. — 2. E. (estn.
eestlane), ett finsk-ugriskt folk,
bosatt i Estland. Jfr Fin
skri griska språk.
E’ster, en judisk flicka, om
vilken berättas i den sannolikt
under 200-t. f. Kr. i den östliga
diasporan författade Esters
bok. Enl. denna lyckas E.,
adoptivdotter till en jude Mordokai,
sedan hon blivit den persiska
konungen Ahasveros’(= Xerxes’)
gemål, att omintetgöra ett anslag
mot Mordokai och judarna av
konungens minister Haman och i
dess ställe få Haman hängd samt
tillstånd givet åt judarna att
grundligt hämnas på sina fiender.
Till minne av dessa tilldragelser
instiftas den sedermera årligen
på våren firades p u r i m s festen.
— Denna berättelse avspeglar den
ständiga spänningen mellan
judarna och de folk, bland vilka
de bodde, men är i detalj
uppenbart ohistorisk. Namnen och en
del av motiven, liksom
purims-festen, torde ytterst gå tillbaka
på babylonisk mytologi, varifrån
judarna fått materialet genom
persisk förmedling och därpå
utformat det på nyssnämnda sätt.
E:s bok är liksom Judits bok
besjälad av fanatisk anda men
saknar varje religiöst element.
I Palestina vann den först sent
insteg och blott efter starkt
motstånd en plats i kanon. I
Septuaginta är den på olika
punkter försedd med tillägg, som
bl. a. avse att giva den religiös
färg. Av Hieronymus utskilda
och ställda vid bokens slut, ha
dessa av Luther och i den svenska
Bibeln upptagits bland G. T:s
apokryfer, nu under rubriken
Tillägg till Ester.
Esterhåzy [ä’stärha§i] av
Galåntha, ryktbar ungersk
magnatfamilj, känd sedan 1200-t.
Bland dess medlemmar märkes
Miklos IV, furste av E., f.
1765, d. 1833, krigare och
diplomat, vilken hopbragte ett
enastående tavelgalleri, som nu
delvis förvaras i konstmuseet i
Budapest.
Estesiome’ter, se
Känselkrets.
Esteti’k (av grek. aVstesis, eg.
den kunskap, som kommer genom
sinnena), vetenskapen om det
sköna. En estetisk upplevelse kan
karaktäriseras som en åskådning,
i vilken uppmärksamheten styres
av glädjen vid själva
åskådningen. Den skiljer sig från en
verk-lighetsupplevelse genom att
sådana det praktiska livet styrande
känslor som fruktan, vrede,
motvilja, alla begär och instinkter
där äro undertryckta. En
farofylld eller motbjudande
verklighet, ss. en tragisk hjältes
lidande och undergång, ett
skeppsbrott eller ett slumkvarter, är i
den estetiska upplevelsen befriad
från faran 1. fulheten; hos
åskådaren uppstår ingen tendens
till flykt eller vämjelse, utan i
stället bindes hans
uppmärksamhet vid sitt föremål, och han
känner glädje och medkänsla. Denna
medkänsla, sympati, vari sorg
ingår, skiljer också den estetiska
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
