Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estetik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Estetik
1208
grundar jag omdömet på min
uppfattning om trädets form till
skillnad från andra träds. Det
estetiska omdömet ”detta träd är
vackert” är däremot en värdering
av trädet på grund av dess
”vackra” form och färg,
stammens smäckra resning, grenarnas
lätthet 1. liknande, av mig
upplevda egenskaper. Men det
estetiska, som jag sålunda
uppfattar hos björken, kan vara
en annan person främmande. —
Då man därför av dessa och
andra skäl valt den första av
ovan angivna forskningsmetoder
och undersökt det estetiska
intrycket som psykisk akt, har man
dels gått nedifrån och undersökt
den omedelbara verkan av enkla
former, färger och toner, dels
utgått från den estetiska
upplevelsen, uppfattad som helhet. Alan
har i förra fallet huvudsakligen
undersökt beskaffenheten av den
lustverkan, som dessa enkla
former utöva. Vid denna metod
löper man emellertid lätt fara att
identifiera estetisk njutning med
sinnlig njutning i allmänhet.
Undersökningen av den estetiska
upplevelsen som helhet strävar
därför i främsta rummet efter
att lösa detta E:s huvudproblem,
den estetiska upplevelsens
ställning till intellektuell
verksamhet, till viljelivet och
omformningen av känslorna. Därvid har
man i huvudsak kommit fram
till den här inledningsvis gjorda
karaktäristiken. — Man har
sedan antiken varit på det klara
med att, även om en absolut
estetisk egenskap finnes, denna
sällan uppträder ren utan i olika
modifikationer eller kategorier.
De viktigaste av dessa är det
idealsköna 1. det sköna i
inskränkt mening, det tragiska,
det komiska, det sublima, det
be
hagfulla och det värdiga. —
Undersökningen av de estetiska
företeelserna kan dels utgå från den
konstnärliga gestaltningen, dels
från betraktandet, ”njutningen”,
av ett konstverk 1. ett
naturintryck. — E: s historia som
särskild vetenskap är kort; den
börjar med tysken B a u m g a r t e n,
f. 1714, d. 1762, som 1750 utgav
Aesthc’tica. Insprängda i
filosofiska arbeten förekomma
emellertid estetiska observationer och
teorier ända sedan antiken, och i
England och Frankrike utgåvos
under 1700-t. flera estetiska
specialarbeten (Hutcheson,
Högar t h, E. Burke, Dide rot
m. fl.). Den första estetiska
teorin uppställdes av
Aristote-1 e s, som ansåg det estetiska leda
sitt ursprung ur glädje vid
efter-härmning av verkligheten.
Tragedins uppgift var rening (grek.
ka’tarsis) genom att uppväcka
fruktan och medlidande hos
åskådaren. Genom den senare
bestämningen är den
grundläggande skillnaden mellan konst
och verklighet uppdragen.
Ari-stoteles’ teori fortlevde utan
större förändringar ända fram
till 1700-t. Kant skilde det
estetiska omdömet från det ”rena”
och det ”praktiska” förnuftet
och bestämde ingående det
estetiska värdets natur. Med
utgångspunkt från Kant utvecklade
Schiller och därefter H.
Spencer en teori om leken som
ursprung till konsten. Konst och
lek ha gemensamma men också
skiljaktiga drag; grymhet t. ex.,
som kan ingå i leken, är konsten
främmande. I modern tid har Y.
H i r n uppställt en teori, enligt
vilken konsten beror på uttryck
av känslor för uttryckets egen
skull. Den estetiska njutningen
har av L i p p s förklarats bero
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
