Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estland - Estlander - 1. Jakob August Estlander - 2. Carl Gustaf Estlander - 3. Bernhard Estlander - 4. Gustaf Estlander - Estniska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221 Estlander—Estniska språket och litteraturen 1222
general Laidoners befäl samt med
understöd av finländska frikårer
och en brittisk flotteskader
vintern 1919 lyckades kasta
bolsje-vikerna över gränsen. Samtidigt
deltogo estniska trupper i
förening med lettisxa i kampen mot
de tysk-baltiska trupperna i
Lettland (juni 1919). Genom
freden i Dorpat 2 febr. 1920 slöt
E. fred med Sovjet-Ryssland, som
avträdde Narva samt delar av
distriktet Jamburg och av
Pskov-guvernementet. I april 1919
sammanträdde E: s konstituerande
nationalförsamling, vilken
utarbetade och 1920 fastställde E:s
författning (se ovan). Genom
den radikala agrarreformen
av okt. 1919 sökte den även lösa
den brännande jordfrågan.
Reformen innebär, att alla kyrkogods
skola indragas samt alla
adelsgods jämte jordbruksinventarier
mot en av staten fastställd
gott-görelse avhändas sina ägare och
förklaras för statsegendom.
Genom denna jords utskiftning
skola tiotusentals nya
bondehemman skapas, vilka sedan skola
arrenderas av den estniska
befolkningen. Agrarreformen har
till största delen genomförts.
1920 ägde val rum till den nya
riksförsamlingen, som fick en
antisocialistisk majoritet. Den
sammanträdde 1921, varvid till
riksäldste valdes K. P ä t s,
ledaren för bondepartiet. S. å.
erkändes E. de jure av
ententemak-terna och de flesta övriga stater,
varjämte det fick tillträde till
N. F. Genom konferenser med
Finland, Lettland, Litauen och
Polen lades grundval för ett
politiskt och ekonomiskt samarbete
mellan de olika randstaterna. I
okt. 1922 avgick Päts och
efterträddes av riksförsamlingens
talman J. Kukk. Valen till
riks
församlingen 1923 visade en ökad
partisplittring men rubbade icke
den borgerliga majoriteten. I aug.
s. å. blev Päts ånyo riksäldste
och bildade då en borgerlig
koali-tionsministär.
Estlander. 1. Jakob
August E., f. 1831, d. 1881,
finländsk läkare, prof, i
Helsingfors 1860, berömd klinisk lärare
och operatör. Av bestående värde
är hans metod för utbredd
rev-bensresektion vid kronisk
varbildning i lungsäcken. — 2. Carl
G u s t a f E., f. 1834, d. 1910,
finländsk litteratur- och
konsthistoriker, prof, i Helsingfors 1868—
98. Ägnade sina studier först åt
äldre romansk litteratur och
konsthistoria (De bildande
konsternas historia, 1867), senare
åt den inhemska litteraturen,
särskilt Runeberg. I talrika
kritiska uppsatser, till en del i den
av honom 1876 grundlagda Finsk
tidskrift, intog han i estetiskt
hänseende en mellanställning
mellan romantik och realism. E. var
en av stiftarna av Svenska
litteratursällskapet i Finland, vars
ordf, han var 1885—97. Som
ordf, i Finska konstföreningen
1878—96 utövade han stort
inflytande på konstlivet i Finland.
Utan att vara partiman var E.
den svenska kulturens i Finland
främste målsman. Hans Skrifter
började utges 1914. -— 3.
Bernhard E., f. 1863, son till E. 2,
finländsk historiker och skolman.
Har bl. a. utgivit Elva årtionden
ur Finlands historia I: 1809—79
(1919). -—- 4. Gustaf E., f.
1876, son till E. 1, arkitekt,
båt-konstruktör, har med
segelyachter av egen konstruktion
framgångsrikt deltagit i en mångfald
internationella tävlingar.
Estniska språket och
litteraturen. Inom estniskan finnas
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
