Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Extremiteter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Extremiteter
1334
nedre ände % varv kring det
samtidigt orörliga armbågsbenet.
Pronatio’n är den ställning
handen intager, då handflatan vetter
nedåt (bakåt), supinatio’n, dåden
vetter uppåt (framåt). De bakre
(nedre) extremiteter na, benen,
bestå av lår, underben, vrist
1. fotrot (ta’rsus), mellanfot
(metata’rsus) och tår.
Underbenet kallas även lägg, den nedre
smalare delen av underbenet
smalben och den bakre, köttiga
delen vad. Vrist, mellanfot och
tår bilda tillsammans foten.
Skelettet är byggt efter samma plan
som i de främre E. Lårbenet
(fe’mur) har i övre änden ett
åt sidan riktat utskott,
lårbenshalsen, bärande en ledknapp,
som passar in i höftskålen. I
underbenet finnas skenben
(ti’bia) och vadben (fi’bula), av
vilka det förra har 2 ledhålor för
lårbenets 2 buktiga ledytor;
vadbenet når ej upp till leden. På
skenbenets övre ände är
knäskålen (pateTla) fästad. Denna är
liksom ärtbenet ett s. k.
sesamben, d. v. s. en senförbening av
det slag, som hos däggdjur
förekommer inuti senorna vid finger-
Grävextremiteter. T. v. Handens
skelett av myrslok. — T. h. Armens
skelett av mullvad, ö överarmsben, a
arm-bågsben, s strålben.
Simextremitet. Skelett av främre
extremitet av grindval. h överarmsben,
u armbågsben, r strålben.
och tålederna. De 4 nedre av
vris-tens ben (o’ssa tarsaTia) ligga i
en rad, de 3 övre äro förskjutna,
så att i vristleden endast ingår
språngbenet (taTus) ; detta vilar
på det bakåtriktade, med ett
utskott försedda hälbenet
(calca’ne-us), vid vilket akillessenan (se d.
o.) är fästad. Vristleden
förstär-kes av nedre delen av vadbenet,
yttre fotknölen, och nedre partiet
av skenbenet, inre fotknölen.
Härtill komma mellanfotens ben
(o’ssa metatarsaTia) och tårnas
ben (fala’nger). Vid gång
vidrö-res marken med hälen,
mellanfotens utsida och spets samt tårna,
däremot ej med hålfoten (utom
vid plattfothet). — De viktigaste
musklerna på människans E., se
Människan. —
Ryggradsdjurens E., ehuru byggda efter i
huvudsak samma grundplan, kunna
emellertid avsevärt variera i
detalj. Armbågs- och vadbenen
kunna vara mer 1. mindre
rudimentära (fåglar, fladdermöss,
klövdjur m. fl.). En som hos
människan vridbar underarm
förekommer endast inom gruppen
Prima’tes. Vanl. är underarmen
fixerad i pronationsläge.
Handlovs- och vristbenen kunna vara
flera 1. på grund av
sammansmältning 1. reduktion färre än
hos människan. Tårnas
(fingrarnas) antal är i regel 5, men ett
innanför första tån och stundom
ett liknande utanför femte tån
befintligt tårudiment 1. tålikt
utskott finnes hos vissa grod-,
kräl-och däggdjur. Hos t. ex.
gälgrod-djur, många hovdjur m. fl. är
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
