Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1349
Fackföreningar
1350
sig i förbund, av vilka en del i
sin tur 1889 sammanslöto sig i
en landsorganisation, General
Federation of Trade
Unions. Denna fungerar
huvudsakligen som
återförsäkrings-anstalt med avseende på
förbundens strejk- och lockoutrisk.
Någon allmän anslutning till
densamma från förbundens sida har
icke förekommit. Däremot ha
flertalet förbund samverkat
genom den sedan 1868 årligen
sammanträdande Trade Union
Congress
(fackföreningskon-gressen), vars närmaste uppgift
är att representera
arbetaropi-nionen och angiva riktlinjer för
fackföreningsverksamheten i
allmänhet. Kongressens
verkställande organ var till 1920 P a r 1 i a
-m e n t a r y Committee, då
denna ersattes med ett
General C o u n c i 1. Detta utgöres
av 32 representanter, valda inom
de olika yrkes- och
industrigrupperna, och har utrustats med
befogenhet att syssla med sådana
lönerörelser och arbetskonflikter,
som beröra flera fack- eller
industriförbund samtidigt, handha
fackföreningsstatistiken, utöva
agitations- och
upplysningsverksamhet etc. Trade Union Congress
och General Council
representerade 1921 6,416,510
fackföreningsmedlemmar. — I För. Stat,
utvecklades ungefär samtidigt ett
organisationsväsen, som 1881
utmynnade i bildandet av
American Federation of Labor
(se d. o.). —- I Tyskland lades
grunden till F. på 1860-t.
Rörelsens utveckling fördröjdes av
Bismarcks s. k. socialistlag 1878 men
blev så mycket kraftigare, sedan
denna lag upphävts 1890. De
skarpa politiska motsättningarna
omöjliggjorde emellertid ett
enhetligt organisationsväsen. Större
delen av de arbetare, som deltogo
i rörelsen, samlades i de s. k.
fria F., vilka samverkade med
det socialdemokratiska partiet,
ehuru de i organisatoriskt
hänseende voro oavhängiga av detta.
Med det socialdemokratiska
partiet icke sympatiserande arbetare
sällade sig dels till de s. k.
H i r s c h - D u n k e r s k a F.,
dels till de kristligt-sociala,
av vilka de senare stodo under
det katolska prästerskapets
inflytande. För samtliga dessa tre
grenar av rörelsen bildades
fackförbund, vilka i sin tur
sammanslöto sig i landsorganisationer.
Den av de fria F:s förbund
bildade landsorganisationen
benämndes urspr. G e n e r a 1 k o
m-mission der G e w e r k
-schaften Deutschlands
men antog 1919 namnet All
ge-m e i n e r Deutscher G e
-werkschaftsbund. — I
Skandinavien började F. bildas
på 1870-t. Redan 1846 hade
visserligen Typografiska föreningen
i Stockholm bildats, men den
ägnade sig till en början icke åt
fackföreningsverksamliet i vanlig
mening. Detsamma kan sägas om
t. ex. Stockholms bokbinderiarbe •
tarförening. Det var först på
1880-t., som dessa och
motsvarande sammanslutningar inom
vissa andra yrken fingo
karaktären av F. enligt moderna
begrepp, i det att de då började
lägga huvudvikten vid att
till-tvinga sig medinflytande över
arbetsvillkoren och använda
strejk (se d. o.) som
påtryckningsmedel. — Såväl i vårt land
som i utlandet framträdde de
yrkesutbildade arbetarna som
pi-oniärer för fackföreningsrörelsen.
Liksom fallet var under
skråtiden, sammanslöto sig löntagarna
yrkesvis. En F. kom alltså att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
