Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falstaff Fakir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1399
Falu kontrakt—Falun
1400
Falu gruva. Storstöten omkr. år 1800.
Akvatint av J. F. Martin. ’
dels i kiserna. I smärre mängder
uppträda magnetkis, zinkblände
och blyglans (silverhaltig). Det
malmförande området har sin
största utsträckning i ö.-v. (600
m.) ; bredden växlar mellan 180
och 240 m. Malmkropparna
utgöras av vertikalt stående stockar,
stundom klumpformiga
(Stor-gruvekisen), stundom mera
plattade (Drottningkisen).
Stor-gruvekisen är störst; dess
diameter i dagen har varit 200 m., men
den smalnar nedåt för att helt
utgå vid 332 m. djup. —
Totalproduktionen utgör c:a % mill.
ton koppar. Maximum nåddes
1655 med 3,453 ton; under 1800-t.
producerades årligen 500 å 700
ton. Guld upptäcktes 1881;
inalles ha utvunnits c:a 2 ton samt
15 ton silver. De ädlare malmerna
äro numera utbrutna, men F. är
nu Sveriges viktigaste
svavelkis-gruva (årlig produktion c: a
100,000 ton). — F., tidigast
kal
lad Tiskasjöberg, torde ha
upptagits i början av 1200-t.; den
första bevarade handling, vari
gruvan (Kopparberget)
nämnes, är ett bytesbrev från
1288. Äldsta bevarade
privilegie-brev utfärdades 1347. Brytningen
fortgick med växlande intensitet,
ofta avbruten av ras, som
orsakades av vårdslös brytning. Det
största inträffade 1687, då den
s. k. Storstöten bildades genom
att skiljeväggarna mellan flera
mindre dagöppningar instörtade.
Härefter låg driften nästan nere
till början av 1700-t., då gruvan
av Polhem försågs med
förstklassiga maskinella anordningar. —
F. ansågs länge som
statsegendom, men bergsmännen ägde
brukningsrätt mot skatt och
avrad. 1716 ställdes hela
gruvbrytningen under bergsstatens
uppsikt, och ända till 1862 hade
statsämbetsmän säte i styrelsen.
Nämnda år inlöstes bergsmännens
lotter av Falu bergslag, som 1888
ombildades till Stora
Kopparbergs bergslags a. b. (se d. o.).
Falu kontrakt, Västerås stift,
omfattar pastoraten Falun och
Kopparberg, Stora Skedvi,
Svärdsjö med Svartnäs, Enviken,
Sund-born, Torsång, Aspeboda samt
Vika med Hosjö.
Falu landskommun, se
Kopparberg.
Falun, residensstad i
Kopparbergs 1. mellan sjöarna Varpan i
n. och Tisken (en vik av Runn)
i s., kring F a 1 u å n, som bildar
Varpans avlopp i Tisken. Staden
har två kyrkor, Kristine kyrka
(stadskyrkan) från 1600-t. och
Kopparbergs
(landsförsamlingens) kyrka från 1400-t., många
undervisningsanstalter, ss.
kvinnligt folkskoleseminarium, högre
allm. läroverk, läroverk för
flickor (med värdefull samling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
