Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1403
Falun-Rättvik-Mora järnväg—Familj
1404
handelsplats, Kopparberget, som
senare erhöll köpingsrättigheter
och handelsfriheter samt blev
Dalarnas huvudort.
Stadsrättig-heter voro påtänkta av såväl
Karl IX som Gustav II Adolf
men gåvos först 1641 och
stadfästes 1646.
Falun—Rättvik—Mora
järnväg, se G ä v 1 e—D a 1 a
järnväg.
Falun—Västerdalarnas
järnväg, se G ä v 1 e—D a 1 a
järnväg.
Fama, romersk gudinna,
personifikation av ryktet.
Famagu’sta, småstad på
Cyperns ö. kust. Mängder av ruiner
vittna om F:s glansperiod under
det medeltida cypriska
konunga-dömet, då det var en välbefäst
handelsstad. Dess gotiska
katedral är nu förvandlad till moské.
Fa’mes, lat., hunger; hos
romerska diktare en kvinnlig
personifikation av hungern.
Familistä’r (fr. familistére),
se F o u r i e r.
Familj (av lat. famiTia,
ur-spr. huslig egendom), av sexuella
och blodsband samt ekonomi
m. m. betingat samliv mellan
närskylda, i regel mellan makar
och barn, stundom innefattande
andra släktingar och även
tjänare. Till sammansättning och
karaktär varierar F. mycket hos
olika folk och på olika
civilisationsstadier i anslutning till
skilda former av äktenskap
(se d. o.), men förekommer redan
på tidigare stadium än detta,
emedan moderskapet även
vid stark promiskuitet på
primitivt stadium skapar
sammanhållning mellan moder och barn och
därmed även mellan syskonen
inbördes. Hos flera folk (även där
promiskuitet ej är förhärskande)
bildas därför F. av bröder och
systrar på mödernet samt de
se-nares barn och med någon av de
förra som överhuvud, varvid
släktskap räknas främst 1.
endast på mödernet (se M ö d e r
-n e r ä 11). Hos några folk blir
denna institution genom s. k.
gruppäktenskap mellan syskonen
en F. i egentlig betydelse. Även
vid andra primitiva former av
gruppäktenskg,p kan familjeliv
i någon mån iakttagas. Helt
utbildad blir F. i regel först vid
begränsad polygyni och monogami.
Den ekonomiska
gemenskapen och samhushållningen
inom F. utvecklas jämförelsevis
sent i det hushållningen på de
primitivaste stadierna i regel är
helt 1. delvis kollektiv. De försök,
som gjorts, att gruppera de olika
formerna av F. i universella
mänskliga utvecklingsstadier,
måste ännu anses hypotetiska. —
Ur en annan synpunkt kan F.
särskiljas i enkelfamiljer 1.
separatfamiljer (blott
två generationer) och
storfamiljer (alla samtidigt
levande generationer med äldste
fadern 1. vid mödernerätt äldste
morbrodern som överhuvud). Den
förra formen torde vara äldre
men övergår ofta på
forntids-stadium i den senare. Denna är
främst betingad av ekonomi (t.
ex. av inom släkten ärftligt
gemensamt jordbruk) och betecknar
kanske den äldsta formen av
organiserat samhällsliv, i det
familjeöverhuvudet vanligen är
envåldshärskare. Tjänare
(slavar) och deras F. ingå ofta i
storfamiljen, som då även
innebär klassvälde. Organisationens
samhällsbildande betydelse
framträder utpräglat i det gamla
Rom. Vid fortsatt utveckling
avlöses den av större
samhällsenhe-ter, men sammanlevnaden i
stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
