Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433
Fastage—Fastighet
1434
judendomen, och islam), dels ss.
förberedelse för deltagande i
särskilt högtidliga kulthandlingar
(bl. a. hos grekerna och i
Isiskulten) . Inom den kristna kyrkan
fastade man under äldre tider, i
anslutning till judisk sed, vissa
veckodagar. En ny, för kyrkan
egenartad form av fasta är den
från 300-t. härrörande och av
grekiska och romerska kyrkorna
ännu iakttagna 40-dagarsfastan
närmast före påsk, vilken till
namnet också finnes kvar i vårt
kyrkoår. Jämte denna iakttaga
de nämnda kyrkorna även andra
fastetider. I den grekiska kyrkan
får under F. endast vegetabilisk
föda förtäras; den romerska
tilllåter därjämte mjölk, smör, ägg
och fisk. Jfr Fastlagen.
Fastage [fasta’sj], laggkärl,
fat.
Fast anställd, benämning på
personal vid svenska
krigsmakten, som frivilligt ingått i tjänst.
Vanligen brukar benämningen
användas blott å personal av
manskapsklass, till skillnad från
det ”värnpliktiga” manskapet.
Före 1901 års härordning voro
motsv. beteckningar stam och
beväring.
Fastbom, Ernst, f. 1871,
skådespelare, författare, har
sedan 1892 tillhört Folk-, Vasa- och
Södra teatrarna och uppträtt i
folkskådespel, däribland flera av
honom själv författade.
Fastebrev, före 1875 det bevis,
som av rätten meddelades
rörande oklandrad lagfart. F. är
numera ersatt med lagf artsbevis.
Fast egendom, se
Egendom.
Fasterna, socken i Sthlms 1.,
pastorat i Uppsala stift. 1,545
inv. — IF. ligger Mörby (se d.
o.) borgruin.
Fasthet, se Hållfasthet.
Fa’sti (lat., plur. av fa’stus,
lovlig), kallades i det gamla Rom
de dagar, dä rättskipning var
tillåten, övriga dagar kallades
nefa’sti, olovliga. De över dessa
dagar, årets festdagar m. m.
upprättade kalendrarna benämndes
också F. Namnet övergick sedan
även på årliga
ämbetsman-nalängder, i vilka uppgifter
om tidshändelserna infogades, sä
att de bildade ett slags
annaler (se d. o.). De förnämsta äro
de s. k. F. capitoWni, som
omfatta republikens och Augustus’
tid. Ovidius’ ofullbordade
diktcykel Fasti har stort
kulturhistoriskt värde.
Fastighet, en på visst sätt
avgränsad del av jordytan med
tillhörande utrymme uppåt och
nedåt, så långt mänskligt
förfogande praktiskt taget sträcker
sig. Till F. höra ej blott markens
särskilda beståndsdelar utan även
därå uppförda byggnader,
ävensom ledningar och anläggningar,
som äro på varaktigt sätt med
marken förbundna (lag av 24 maj
1895). Med hänsyn till
användningen är en F. antingen
jordbruksfastighet (lantfastighet)
eller bostadsfastighet
(stadsfastighet 1. vanl. byggnadstomt).
För jordbruksfastigheter och
bostadsfastigheter gälla i flera
avseenden olika regler. — Städer
och stadsliknande samhällen.
Först genom senare års
lagstiftning (framför allt lagen 12 maj
1917) ha fullständiga
bestämmelser tillkommit för
stadsfastigheternas bildande och redovisande.
I varje stad skall numera en
särskilt förordnad, sakkunnig
person (fastighetsregisterföraren)
föra ett
fastighetsregister, som jämte den därtill
hörande registerkartan
anger de särskilda F: s läge och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
