Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastingen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1439
Fastlagen—Fatabur
1440
ofta. Hos koffertfiskarna
(fam. Ostracio’ntidae) är den
tre- 1. fyrkantiga, på undersidan
plattade, ofta vackert färgade och
ofta taggiga kroppen täckt av ett
fast hudpansar av kantiga plåtar,
mjukare endast vid fästet av
bröst-, rygg- och analfenorna
samt vid roten av stjärten. Längd
c:a 3 dm. Varma hav bland
koraller. Till F. höra även fil-,
klot- och klumpfiskar.
Fastlagen, i nutida svenskt
språk detsamma som den före
påsk gående ”fastan” (se
Fasta), vilken också benämnes
fastlagstiden. Från början
betecknai’ F. emellertid något
helt annat, nämligen den längre
1. kortare tid, som gick
omedelbart före den stora fastans
inträde (i och med ask onsdagen;
jfr namnet
Fastlagssöndagen) och som var fylld av
lustbarheter av olika slag (jfr
Fettisdag, Karneval). Ordet
F. sammanhänger heller icke vare
sig med ”fasta” 1. med ”lag”
utan är en förvanskning av det
ty. Fastelabend (da. Fastelavn),
vilket i sin ordning uppkommit
genom ett missförstånd av det
gamla Faselabend, ”skämtkväll”.
Fastlagsris, ris av
björkkvistar. Med F. plägade man på
skämt piska varandra under
fastlagen (1. påsken). Seden har sitt
ursprung i föreställningen om en
hos trädet inneboende livskraft,
som genom piskningen tänktes
överförd på delinkventen. Dessa
föreställningar om trädets
krafter ha tagit sig uttryck i en
mångfald seder, såsom m a j
-ning vid olika tillfällen,
planterande av v å r d t r ä d o. d. Se
vidare T r ä d k u 11.
Fastlagsspel, ty.
Fastnachts-spiele, burleska folkskådespel,
som uppfördes under
karnevals-tiden, särskilt natten till
askonsdagen. De uppträdande voro
vanl. unga hantverkare, stundom
understödda av
yrkeskomedian-ter. F. äro de första ansatserna
till ett tyskt lustspel. Särskilt i
det rika Nürnberg vunno de fasta
former; här funnos på 1400-t.
flera namngivna författare av F.
och på 1500-t. skomakaren och
mästersångaren Hans Sachs (se
d. o.), som höjde artens anseende
med sina till ett 60-tal uppgående
F. Motiven i F. äro av växlande
slag: hjältesagor, novellmotiv och
realistiska
verklighetsskildringar ; från reformationstiden finnas
även F. med religiöst-polemiskt
innehåll och mera allvarligt än
komiskt framställningssätt. •— F.
spriddes även till Sverige; från
1400-t. finnes bevarad dialogen
Huru Jul och Fasta de trätte.
Liksom i Tyskland försvunno de
även här under 1600-t.
Fastland, se Kontinent.
Fastmakare, den grövsta
kabel, som användes vid förtöjning
av fartyg.
Fast räkning, ofta förk. F. r.,
en handelsterm, som innebär, att
köparen övertar ett varuparti
utan rätt att (ss. vid
kommission) returnera det osålda.
Fastställelsetalan, se Talan.
Fasvinkel, se Elektrisk
ström.
Fat 1. Å m, äldre sv. rymdmått
för våta varor, 157 1.
Fa’ta, se F a t u m.
Fatabur 1. fatbur (fsv. fat,
kläder, och bur, bod), en byggnad,
vari familjens kläder och
dyrbarheter förvarades; den var i
allmänhet massivt konstruerad och
försedd med utspringande loft till
värn mot inkräktare. — F a t a -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
