Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferrari ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1493
Ferrari—Ferromagnetisk
1494
till Ferrara utlyst, 1439 till
Florens förlagt unionskoncilium
mellan grekiska och romerska
kyrkorna, av påven tillika använt
ss. medel att spränga
Baselkon-ciliet (se d. o.). F. lyckades
visserligen åstadkomma nödtorftiga
kompromisser, men en grekisk
minoritet vägrade att
underskriva beslutet, och
unionsförsö-ket måste 1472 formellt uppgivas.
— Dels i Florens, dels också (fr.
1443) i Rom ingingos liknande
överenskommelser mellan Västern
och andra orientaliska kyrkor,
vilka delvis blevo av mer
bestående art.
Ferra’ri, P a o 1 o, f. 1822, d.
1889, italiensk dramatiker, vann
stor framgång med sina lustspel,
i vilka han ansluter sig dels till
Goldoni, dels till den samtida
franska dramatiken.
Ferra’ri de la Renotiére [do
la ronåtiä’r], Philippe (P h
i-lipp v. Ferrary), f. 1857?,
d. 1917, italiensk-österrikisk
samlare. F. hopbragte världens
hittills största och dyrbaraste
frimärkssamling, som han donerade
till postmuseet i Berlin men som
vid hans död beslagtogs av
franska regeringen och försåldes å
auktioner 1921—23. Behållningen
skulle krediteras det tyska
krigsskadeståndet.
Ferra’ris, Galileo, f. 1847,
d. 1897, italiensk fysiker, prof, i
Turin, bekant för sina studier
av växelströmmar och
uppfinningar inom elektrotekniken,
särskilt av en induktionsmotor och
mätinstrument.
Fe’rrer Gua’rdia,
Francisco, f. 1859, d. 1909, spansk
anarkist. Misstänkt för att ha
deltagit i en revolutionär resning i
Barcelona, blev F. på grund av
klerikalt inflytande dömd till
döden och avrättad. Hans
avrätt
ning väckte allmän harm och gav
anledning till en serie
antiklerikala demonstrationer.
Ferre’ro, G u g 1 i e 1 m o, f.
1871, italiensk historiker, känd
för sina skildringar av Roms
historia, särskilt Grandezza e
decadenza di Roma (5 bd, 1902—
07; Rom. Dess storhet och
förfall, 3 bd, 1921—22) samt för
essayer om den moderna kulturen.
Ferret, Col du Grand F.
[kåll dy graq färä’], pass i
Alperna mellan Mont Blanc och S: t
Bernhard. 2,492 m. ö. h.
Fe’rri, E n r i c o, f. 1856,
italiensk jurist och publicist, prof, i
Rom. Har utgivit straffrättsliga
arbeten, och jämte Lombroso
grundat kriminalantropologin. F.,
som tidigare var redaktör för
Avanti, har spelat en
framträdande roll bland Italiens
socialister.
Ferriföreningar, se
Järn-föreningar.
Fe’rro, sp. Hierro, den
sydvästligaste av Kanarieöarna.
Bergig vulkanö. Högsta toppen är
Alto del Malpaso, 1,415 m. Karg
natur. Huvudort Valverde. 276
kvkm. 8,000 inv. — F. ansågs
fordom vara gamla världens
utpost mot v., varför Richelieu 1634
för ordnade, att 0°-meridianen
skulle dragas genom F. (eller
rättare gå 20° v. om Paris, vilket
ansågs vara detsamma).
Ferro-meridianen begagnas numera
endast av fransmännen.
Ferroföreningar, se J ä r n
-föreningar.
Ferrol [färå’ll], El F.,
sjöstad i prov. Coruna, n.v. Spanien,
vid Atlanten. Krigshamn. Varv
och dockor. Sjökrigsskola. Export
av trä, vin, sardiner. 26,000 inv.
Ferrolegeringar, se Järn.
Ferromagnetisk, se M agn e
-t i s m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
