Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferslew ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1499
Fes—Festuca
1500
Fes. Interiör av moskén Medersa
(uppförd 1350—55).
det, nära Sebufloden. F. består av
två stadsdelar, Gamla och Nya
F., båda omgivna av tornförsedda
murar. Ett stort antal moskéer
finnas, ävensom flera palats,
tillhöriga sultanen av Marocko, som
tidvis bor där. Muhammedanskt
universitet. Stort
handskriftsbib-liotek. Sedan 1915 har F.
järnvägsförbindelse med Rabat.
Karavanhandel. Hantverksmässig
tillverkning av mattor,
sadelmakeri-arbeten m. m. F. är säte för en
avdelning av franska
protekto-ratsförvaltningen. 62,000 inv.,
därav 2,200 européer.
Fes, f e z, en på Balkanhalvön
och i Orienten bruklig
huvudbonad av cylindrisk, uppåt något
avsmalnande form. Vanligen av
rött ylletyg och försedd med svart
tofs. Namnet trol. härlett av
staden Fes.
Fesch, Joseph, f. 1763, d.
1839, fransk kardinal, halvbror
till Napoleons mor. Napoleon
ut
nämnde honom till ärkebiskop i
Lyon och sändebud i Rom. Efter
1808 kom han i opposition till
Napoleons kyrkliga politik och
föll i onåd, då han vägrade att
förklara Napoleons giftermål
med Josephine ogiltigt.
Fess, den medelst ett en halv
ton sänkta tonen f; förväxlas
en-harmoniskt med e.
Festi’na le’ntel, lat., ”skynda
långsamt! ”
Festivite’t (lat. festi’vitas),
festlighet, högtidlighet.
Festi’vo, con festivita,
ital., festligt, högtidligt.
Feston [fästå’ij], fr., flätat
band av blommor, lövverk och
frukter; även konstnärlig
efter-bildning av dylikt. Under
senantiken och i klassicistisk konst
ett omtyckt dekorationsmotiv.
Festrullarna, de fem F. (eg.
blott: de fem rullarna), kallas
bland judarna fem av G. T:s
”skrifter” (se Bibel sp. 1432),
emedan de föreläsas vid var sin
högtid: Höga Visan vid påsk,
Rut vid pingst, Klagov. på
årsdagen av Jerusalems förstöring,
Pred. vid lövhyddohögtiden och
Ester vid Purim.
Festu’ca, växtsläkte (fam.
Grami/neae). Hithörande arter
ha trinda småax i vippa. F.
pra-te’nsis, ängssvingel, är ett
vanligt fodergräs. F. ovi’na, f å r
-s v i n g e 1, med tuvade,
borstfina blad, är ytterst allmän på
Feston (från Ara pacls i Rom)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
