Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fikon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1525
Fikon—Filadelf ia
1526
sier samt tala melanesiskt språk.
De äro skickliga åkerbrukare,
sjömän och båtbyggare. Deras antal
har i hög grqd decimerats genom
de vitas sjukdomar. Omskärelse
förekommer; kannibalism var
förr vanlig. På senare år har en
betydande invasion av indier ägt
rum. Huvudstad Suva. 160,000
inv., därav 84,000 fijianer, 60,000
indier, återstoden polynesier,
kineser och européer. F. har
reguljär ångbåtsförbindelse med
Nya Zeeland, Australien, Tonga,
Samoa, Honolulu, Kanada och
England. Areal (inberäknat
Ro-tuma) 18,345 kvkm. — F. sågos
av Tasman 1643 och
återupptäcktes av Cook 1769. 1874 blevo F.
en brittisk koloni, till vilken
sedan 1881 hör ön Rotuma.
Fikon, se F i c u s och O p u n
-tia.
Fikonkaktus, se O p u n t i a.
Fiktio’n (lat. fi’ctio),
inbillning, osanning. — Fil. Enligt
Lotze beteckning för antaganden,
som vi göra under medvetande om
deras oriktighet men som dock ss.
tankeformler kunna äga en nytta,
jämförlig t. ex. med de imaginära
storheternas i matematiken. Jfr
Nykantianism och
Vai-h i n g e r.
Fi’kus, se Ficus sp. 1516.
Fil (fr- file, av lat. fiTum,
tråd), rad.
Fil, verktyg för bearbetning av
metaller genom avrivning av
spå-nor, f i 1 s p å n. F. består av en
stång av degelstål, på vars
finslipade yta medelst mejsel
an-bragts filhugg efter ett enda
(enkelgradig F.) 1. efter
två system i vinkel mot varandra
(dubbelgradig F.),
varigenom ytan erhållit en serie från
skaftet riktade tänder 1.
grader. Det undre systemet av
filhugg benämnes u n d e r g r a d 1.
grundgrad, det övre
övergrad 1. korsgrad. Antalet
hugg i övergraden per cm. av F:s
längd bestämmer dess finhet,
efter vilken F. benämnes
bestöt-filar, förfilar,
bastard-filar och slätfila r. De
finaste slätfilarna benämnas s u
-p e r f i n a. Efter tvärsnittet
delas F. i fyrkantiga, flata,
spetsflata, trekantiga,
runda och halvrunda. A n
-satsfilar äro flata med
ohuggna smalsidor och sålunda
lämpade för bearbetning av
ansatser. — Filtillverkning tillgår
så, att stänger av degelstål
ut-smidas till den form, F. skall
ha, varefter ytan slipas och
hug-ges, antingen för hand 1. (för
grova filar) med maskin. Härpå
överdrages F. med en massa, som
skyddar graderna för bränning
vid den därpå följande
härdning-en. Filtången 1. den ända av
F., som skall insättas i skaftet,
blåanlöpes för borttagande av
härdningen. Begagnade F. kunna
rengöras genom borstning ined
ståltrådsborstar, skärpas med
sandbläster och, då de äro
utnötta, slipas och omhuggas.
Största anläggningen i Sverige
för filtillverkning är a. b. C. O.
Öberg & C:o, Eskilstuna.
FiladeTfia. 1. Stad i ö. Lydien,
uppkallad efter sin grundläggare,
konung Attalos II Filadelfos (159
—138 f. Kr.). I Upp. 3:7 ff.
prisas dess kristna församling
för sin ståndaktighet. Ruiner av
staden i närheten av det nuv.
Alasjeher. — 2. Senare namn,
efter den egyptiske konungen
Ptolemaios II Filadelfos, på
am-moniternas gamla, av honom
återuppbyggda huvudstad Rabba. —
3. Efter F. 1 taget namn på vissa
frireligiösa församlingar, bl. a.
inom den s. k. pingströrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
