Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filoktetes - Filologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1553
Filologi—Filosofi
1554
som bl. a. dödade Paris med
He-rakles’ pilar.
Filologi’ (av grek. fi’los, vän,
och lo’gos, lära) betecknade urspr.
samtliga humanistiska
vetenskaper. Under humanismens tid
avsågs med F. endast studiet av
antikens språk och litteratur.
Numera betyder F. det
vetenskapliga sysslandet med ett folks
andliga skatter, framför allt de
litterära och språkliga dokumentens
textkritiska behandling. I ordets
nuv. betydelse kan F:s ursprung
räknas från Alexandria, där
grammatikerna studerade de
grekiska litteraturminnesmärkena
och angåvo riktlinjer för
kommande tiders textkritik.
Renässansen och humanismen
återupp-togo studiet av de klassiska
språken. Under 1700- och 1800-t.
började man vetenskapligt
studera de levande språken, från
början trevande, men sedan den
jämförande språkforskningen
utbildats, efter säkrare metoder
och mera planmässigt. De olika
slagen av F. benämnas vanl. efter
den etnografiska enhet de
omfatta, t. ex. germansk, romansk,
nordisk F.; stundom förenas F.
med det arkeologiska studiet
under en benämning, t. ex.
egypto-logi, assyriologi, 1. med
kulturhistoria i vidsträcktaste mening,
t. ex. sinologi (Kinas språk och
kultur). — F i 1 o 1 o’ g, person
som sysslar med filologi.
Fi’lon, f. omkr. 20 f. Kr., d.
omkr. 50 e. Kr., grekisk filosof i
Alexandria, av judisk börd,
därför ock kallad P h i’ 1 o J u d a
e’-u s. F. är den förnämste
representanten föi’ den hellenistiska
judendomens strävan att med
judisk tro förena grekisk bildning.
Genom en efter mönstret av de
grekiska filosofernas
myttolkningar verkställd allegorisk
tolk
ning av den gammaltestamentliga
kanon sökte F. bringa sina av
platonska och stoiska element
sammanvävda spekulationer i
harmoni med den judiska
uppenbarelsetron. Utom av de nämnda
grekiska skolorna är F. tydligen
också påverkad av egyptisk
mys-terieteologi. F:s filosofi fick
särskilt genom den s. k. logosläran
(se d. o.) stor betydelse för
kristendomen.
Filopoi’men, d. 183 f. Kr.,
”den siste hellenen”, grekisk
fältherre, var flera gånger anförare
för det akaiska förbundets armé.
Då spartanerna och messenierna
avföllo och inkallade romarna,
blev F. fången och tvangs att
intaga gift.
Filosofe’m (grek, filoso’fema),
filosofiskt system; filosofiskt
hugskott.
Filosofi’ (av grek. fi’los, vän,
och sofi’a, vishet), urspr. kärlek
1. strävan till vishet, liksom
f i 1 o s o’ f urspr. betyder
vishets-vän. Ännu hos Platon möter
termen F. i sin urspr., allmännare
betydelse vid sidan av den mera
teoretiskt vetenskapliga, som av
Platon betecknas ss. förvärv av
vetande. Hos Aristoteles är
denna teoretiska synpunkt
dominerande i fråga om F:s begrepp,
vilket hos honom sammanfaller
med begreppet vetenskap, i den
mån man därmed förstår en
förklaring av den givna
verkligheten, till skillnad från den rena
erfarenheten 1. empirin. Ss. delar
av F. anger Aristoteles den s. k.
första filosofin, läran om de
yttersta principerna (senare
kallad metafysik), samt
”filosofierna” av andra och tredje graden,
matematik och fysik (vari han
innefattar alla sin tids
naturvetenskaper). Aristoteles betecknar
dessa tre discipliner även som
teo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>