Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fingersättning ... - Finka - Finkel - Finkfåglar - Finksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1565
Fingersättning—Finksläktet
1566
klubblika (klubb svampar).
Sporerna bekläda fruktkroppens
hela yttersida. Flera äro goda
matsvampar, ss. gula F.,
Cla-va’ria fla’va, och den vitaktiga
d r u v f i n g e r s v a m p e n,
Clavaria botry’tis. F. bilda järnte
blomkålsvamp (se d. o.) och
några andra släkten fam.
Clava-ria/ceae.
Fingersättning 1. a p p 1 i k a
-t u’ r, fingrarnas ändamålsenliga
begagnande vid spelandet av ett
instrument. F. är vid träbiås- och
stråkinstrument samt alldeles
särskilt vid piano och orgel en
svår konst. F. för
klaviaturinstrument brukar angivas i
notskriften fr. o. m. 1500-t. Numera
betecknas allmänt fingrarna i
ordningsföljd från tummen med
1, 2, 3, 4, 5.
Fingerört, se P o t e n t i 11 a.
Fi’nis, lat., slut. — F. m a
-1 o’ r u m, slut på det onda, ”nu
är allt överståndet”.
Finish [fi’nnisj], eng., slut,
avslutning; slutspurt.
Finistére [finistä’r],
departement i v. Frankrike, omfattande
västligaste delen av halvön
Bretagne. F. har branta bergiga
kuster med flera goda hamnar
och ett kuperat inland.
Huvudstad Quimper. 765,000 inv. mot
810,000 1911.
Finiste’rre, C a b o de F.,
Kap F., udde i n.v. Spanien i
prov. Coruna, på 9° 19’ 52’’ v. 1.,
en av de västligaste uddarna på
kontinenten.
Fini’t form, se Verb.
Fin ja, socken i Kristianst. L,
jämte Hör ja pastorat i Lunds
stift. 2,990 inv.
Finjasjön, sjö i Kristianst. 1.,
4 km. s.v. om Hässleholm. 46 m.
ö. h. 13 kvkm. Avflyter genom
en biflod till Helgeån.
Fink, se Finkfåglar.
Finka. 1. Äldre benämning för
järnvägsvagnar, använda till
särskilt ändamål, t. ex. resgodsfinka,
ångfinka etc. — 2. Vulgärt namn
på polishäkte.
Finkel, brännvin med en viss
halt av finkelolja. Se
Brännvin. — Finkelolja, se
Amylalkohol.
Finkfåglar, Fringi’llidae, en
artrik fam. Tättingar med
förkrympt första handpenna,
tjock, konisk näbb och inböjda,
skarpa undernäbbskanter. F. äro
utbredda över nästan hela
jorden. Leva av frön, knoppar,
insekter o. d. och uppföda sina
ungar huvudsakligen med
insektlarver. Två underfam.:
Fält-sparvar, Emberizi’nae, med
en tydlig längsås i gommen samt
ofta en springa mellan de icke
tätt slutande över- och
under-näbbarna, och Finkar,
Fringil-Wnae, utan ås och med tätt
slutande näbbkanter. Till den förra
höra bl. a. lappsparv, snösparv,
busksparvsläktet, till den senare
domherre, grönfink, hämplingar,
korsnäbbar, rosenfink, steglitsa,
stenknäck, tallbit, fink-,
gul-hämpling-, siske- och sparvsläktet.
Finksläktet, FringiTla, ett
släkte Finkfåglar med konisk,
rak näbb, en liten inskärning
innanför övernäbbens spets,
borsthår i munvinklarna, kluven
stjärt och mer 1. mindre vita
Bofink. Hane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
