Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Finland
1570
tvär- eller randåsar, vilka —
under namnet Salpausselkä -— från
trakterna n. om Ladoga på ett
inbördes avstånd av c:a 20 km.
genomdraga hela s.ö. delen av F. i
en stor båge. N. om Borgå viker
den s. åsen plötsligt av mot s.v.
och löper ut i havet på Hangö
udde. De vanliga rullstensåsarna
ha eljest liksom i Sverige en
sträckning motsvarande
inlandsisens rörelseriktning, i F. således
i allm. n.v.-s.ö. F. har åtskilliga
större floder. Gränsälvar mot
Sverige äro Torne älv och dess biflod
Muonio älv samt mot Norge Tana
älv och Pasviks älv. Bland övriga
större vattendrag märkas Kemi
älv, Ule älv och Kumo älv, med
avflöde till Bottniska viken. Till
Finska viken flyter Kymmene älv
och till Ladoga Vuoksen. Den
senare, vars vattenområde är det
största i F., c:a 60,000 kvkm.,
bildar landets största vattenfall,
det natursköna Imatra. J stort
sett är F. till sin natur ett
tämligen dystert barrskogslandskap,
som dock i det inre landet erhåller
en säreget naturskön prägel
genom de otaliga sjöarna med sin
stora rikedom på öar och holmar
samt sina med en stor mängd
vikar och sund utbildade
strandkonturer. Störst av sjösystemen
i ”de tusen sjöars land” är
Saima, vars huvudbäcken, S.
Saima, i likhet med åtskilliga
andra sjöar uppdämmes av
Salpausselkä. Tillsammans med de
förbundna sjöarna Orivesi,
Pu-ruvesi och Haukivesi i n. har
Saima en areal av ej mindre än
3,100 kvkm. Bland övriga större
sjöar i s. och mell. F. märkas
Päijänne (1,576 kvkm.) samt i
n. F. Ule träsk (1,002 kvkm.)
och Enare träsk (1,075 kvkm.).
Av F:s areal upptages ej mindre
än c:a 12 % av sötvatten. Störst
är sötvattensarealen inom S:t
Michels och Viborgs län. Växtlig
barrskog upptar c: a 42 % av
landets areal, varjämte stora
områden täckas av delvis skogbärande
myrmarker och ödemarker.
Ungefär % av F:s hela areal
ut-göres av kronoskogar. Näst
Sverige är F. Europas
förnämsta virkesproducerande land.
—-V äxtvärld. Största delen av
landet tillhör det stora
europeiskasiatiska barrskogsområdet. Det
vanligaste skogsträdet är tallen,
som i synnerhet dominerar på
torr, sandig mark; i andra hand
kommer granen, vilken dock i
vissa trakter överväger, ss. i
Egentliga F., v. Nyland och
kusttrakterna i Vasa län. De ädla
lövträden förekomma blott i
landets s. delar, eken sålunda blott
å en smal kustremsa efter Finska
viken. Lönnens och hasselns
nordgräns går vid 61%° n. br., lindens
vid 63 %°. På Åland förekomma
de nu nämnda lövträden samt
ask, finsk oxel, hagtorn, vildapel
m. fl. rikligare än annorstädes
jämte talrika örter och gräs, som
äro sällsynta 1. saknas på finska
fastlandet men förekomma
allmänt i Sverige. % av landets
hela yta upptages av mossar,
som till största delen
uppkommit genom försumpning av
barrskog. De flesta befinna sig kring
vattendelarna i landets n. och
mellersta delar. I fjälltrakterna
i n. F. växer subalpin björkskog,
och därovan utbreda sig
vidsträckta, öde fjällhedar.
Trädgränsen ligger här 450—500 m.
ö. h. (i Kemi lappmark).
Odlad jord och av kulturen mer 1.
mindre påverkad ängsmark
finnas i de flesta landsdelar.
Slutligen hysa de talrika sjöarna — i
synnerhet söderut —- en rik
vegetation. — Djurvärlden överens-
50. -L L e x. III. Tr. 14. 9. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
