Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1579
Finland
1580
4 nuv. stiften skall upprättas
ett svenskt stift, avsett att
omfatta landets svenska befolkning.
Det finländska kyrkomötet
är organiserat som det svenska.
Sedan 1922 råder full
religionsfrihet. — Undervisningsväsen,
vetenskapliga och kulturella
institutioner. Folkbildningen står i
F. jämförelsevis högt.
Folkundervisningen har sedan länge varit
ordnad efter mönster av de
skandinaviska ländernas. Varje
barn är skolpliktigt från 7 till
13 års ålder. I F. funnos 1921
154 lärdomsskolor, därav 91
statsläroverk, dels lyceer och
s. k. normallyceer (för
lärarutbildning), dels femklassiga
mellanskolor. Av
lärdomsskolor-nas elever besökte 70 % finsk,
30 % svensk skola. Skoltyperna
äro rätt varierande. 1921 funnos
8 seminarier, därav 2 svenska,
för utbildande av folkskollärare,
20 handelsskolor och
handelsläro-verk jämte en (finsk)
handelshögskola, 1 tekniskt läroverk, 8
industriskolor, 29 hantverksskolor,
4 jordbrukslyceer jämte ett par
tiotal lantbruksläroverk och
jordbruksskolor, 27 finska och 13
svenska folkhögskolor, de
sistnämnda organiserade efter danskt
mönster. För den vetenskapliga
undervisningen sörja Helsingfors’
universitet (se d. o.), med omkr.
100 professorer och 2,700
studenter (1923), Tekniska högskolan
(Helsingfors) samt tvenne
privata högskolor av universitetstyp,
den svenskspråkiga Åbo akademi
(se d. o.) och Åbo finska
universitet (Turun Suomalainen
Yli-opisto, öppnat 1922, med 2
fakulteter och 9 professorer). F:s
största offentliga bibliotek är
universitetsbiblioteket i Helsingfors
(omkring 500,000 vol. tryckta
böcker och värdefulla
handskrift
samlingar). — F:s centralarkiv
är Statsarkivet i Helsingfors;
anläggning av ett antal landsarkiv
är beslutad. — F:s centrala
arkeologiska, etnografiska och
kulturhistoriska museum är
Nationalmuseet i Helsingfors. Det
förnämsta konstmuseet är
Konstföreningens galleri i Helsingfors,
varmed största delen av statens
konstsamlingar är förenad. Även
det tidigare privata
Sinebrychoff-ska galleriet (äldre konst) tillhör
numera Finska konstföreningen
(stiftad 1846). Dennas samlingar
och ritskola äro i övrigt
inrymda i Ateneum. Det största
kulturhistoriska museet är förlagt
till Åbo. — F:s förnämsta lärda
samfund är Finska
Vetenskaps-societeten, stiftad 1838.
Tyngdpunkten av sällskapets
verksamhet faller numera inom det
matematisk-naturvetenskapliga området. Av yngre datum är en finsk
vetenskapsakademi, Suomalainen
Tiedeakatemia. Svenska
litteratursällskapet i Finland, stiftat
1885, verkar för den
svenskspråkiga bildningens förkovran. •—
Press. Av F: s dagliga tidningar
äro de mest betydande
Huvudstadsbladet (gr. 1864), Helsingin
Sanomat, Uusi Suomi, Suomen
Sosialidemokraatti, Suomen
Työ-mies, Ilkka, Åbo Underrättelser
(gr. 1823), vilka, utom de två
sistnämnda, utgivas i
Helsingfors. Illustrerade veckotidningar
äro Suomen Kuvalehti och
Veckans Krönika. Bland tidskrifter
märkas Finsk tidskrift och Nya
Argus. — Historia.
Förhistoriska tiden. Under den
yngre stenålderns äldsta period
(4:e årtusendet f. Kr.) synes
en rätt lågt stående,
nomadiserande jägar- och
fiskarbefolkning, sannolikt inkommen från
öster, ha uppehållit sig i södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
