Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Fiskar
46
Fiskar. Schematisk bild av blodomloppet hos en benfisk. Ao aorta.Aob aortabågar,
F förmak, Ga gälartär, Gh härkärlsnät för gälbladen, Hv hålven, K kammare,
L leverns blodkärl, Lv levervenen, N njure, Pv portåder, T tarmarnas blodkärl.
av särskilda blodkärl i
simblåse-väggen. På liknande sätt kunna
F., genom att syre avsöndras från
”gaskörtlar”, de s. k. röda
kropparna, blodrika organ i
simblåseväggen, motverka
sammanpressning av simblåsan på
djupare vatten med större tryck.
Enl. andras uppfattning fungerar
simblåsan som en reservoar för
syre. Gasen i densamma
innehåller stundom mer än 50 % syre.
— Sinnesorgan. Med de s. k.
sidolinjesorganen, vanl.
små, knopplika grupper av
hårbärande sinnesceller vid en fin
kanal utefter kroppens sidor och
på huvudet, anses F. uppfatta
strömningar i vattnet. Kanalerna
öppna sig utåt med små porer,
vilka synas på F:s sidor som den
(ofta särskilt färgade) s. k.
sidolinjen. Beträffande
övriga sinnesorgan se
Hörselorgan, Statiska organ
och öga; beträffande hjärna se
Hjärna. — Blodkärlssystem.
Hos brosk- och lungfiskar samt
ganoider bildas övergången
mellan kammaren (se Hjärta)
och den från denna utgående
s. k. undre 1. ventrala aortan
(jfr Blodomlopp) av en
särskild del av hjärtat, den s. k.
co’nus arterio’sus. Hos
benfiskar är denna del
tillbakabildad, medan den s. k. budbus
arterio’sus, en muskulös,
lökfor-mig del av aortan, i stället
utbil
dats. Från ventrala aortan utgå
ett mot gälarna svarande antal
gälartärer 1. aortabågar,
som föra det venösa blodet till
gälarnas kapillärer. Från dessa
går det syrsatta blodet genom
gälvenerna över i den s. k. övre 1.
dorsala aortan och därmed ut i
kroppens olika delar. De stora
venerna samlas till två
venstammar, du’c tus cuvie’ri, som övergå
i si’nus veno’sus, en särskild del
av förmaket. — Köns- och
urinorgan. De flesta F. äro
skildkö-nade, äggläggande; de flesta
hajar, många tandkarpar, tånglaken
m. fl. föda dock ungar.
Äggstockarna, i vilka äggen 1. rommen
bildas, äro liksom testiklarna, i
vilka sädesvätskan 1. mjölken
alstras, pariga organ, belägna på
ömse sidor om tarmen. Njurarna
ligga utanför kroppshålan på
ömse sidor om ryggraden. Hos
benfiskar mynna dessa organs
ut-försgångar bakom analöppningen,
hos broskfiskar m. fl. gemensamt
med tarmen i en kloak. — F.
bilda en av de lägst stående
rygg-radsdjursgrupperna. Rester av
fossila F., ofta med starkt
hudpansar, ha påträffats redan i
silur- och devonformationerna. De
första ganoiderna och
lungfiskar-na uppträdde under devon-, hajar
i stenkolsperioden, ben- och
havs-musfiskar först i äldre
juraperio-den. — F. indelas i
underklasserna broskfiskar (se d. o.) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
