Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Fiske
50
fisk i Medelhavet en betydande
roll. — Av s ö t va 11 e n s
-fiskena äro framför allt
laxfiske (Europa, Nord-Amerika)
samt ålfiske (Europa) av
betydelse; F. av lax och ål drives dock
även i havet, framför allt som
kustfisken. Bland de rena
sötvat-tensfiskena torde störfisket i de
ryska floderna intaga främsta
rummet. — Av de svenska
havsfiskena (inkl.
Östersjöns), vilkas fångstmängd 1921
utgjorde c:a 68 mill. kg. (värde
c:a 22,7 mill. kr.), spela likaledes
sillfiskena största rollen (1921 c:a
38 mill. kg.; värde c:a 7,3 mill.
kr.; export 1912 76 mill. kg. färsk,
7 mill. kg. saltad; 1920 10 mill.
kg. färsk, 10,5 mill. kg. saltad).
Främst står det bohuslänska F.,
som förr huvudsakligen drevs med
sättgarn och landvadar och på
grund härav var starkt beroende
av de periodiska växlingarna i
sillens uppträdande inne i
skärgården; sedan den 1882 införda
amerikanska snörpvaden, vilken
möjliggör F. i öppna havet, i slutet av
1890-t. kommit i allmänt bruk,
har det bohuslänska sillfisket
kunnat göras mera oberoende av
sillperioderna; användandet av
motorer i vadbåtarna (från
vintern 1904—05) har även verksamt
bidragit härtill. Höstsillfisket i
Kattegatt idkas mest med
driv-garn. Ett ej obetydligt sillfiske
bedrives numera med trål.
Bohusläns och Hallands sillfisken ha de
senare åren växlat mellan 15 och
57 mill. kg. (1921 c:a 16,5 mill.
kg.; värde c:a 1,5 mill. kr.). Ett
betydande sillfiske drives även i
Malmöh., Kristianst. och Blek. 1.
(1921 c:a 7,5 mill. kg.; värde c:a
2 mill. kr.) samt utefter ö.
kusten (”strömming”) (1921 c:a
14,5 mill. kg.; värde c:a 3,8 mill.
kr.).- — Det i fångstmängd näst
Bohuslänskt snurrevadstiske. Fångsten
halas upp.
största F. är trålfisket i Skagerak
och Kattegatt, vilket 1921 drevs
av 22 ång- och 52 motortrålare
och gav i utbyte 5,3 mill. kg.
(värde c:a 1,4 mill. kr.), därav 2 mill.
kg. sill, c:a 1,39 mill. kg. kolja,
0,76 mill. kg. torsk, 0,4 6 mill. kg.
vitling. —- Av stor betydelse är
även makrillfisket, vilket 1921
uppgick till 5,1 mill. kg. (värde
c:a 1,8 mill. kr.); det drives dels
som dörj- (c: a 1 mill. kg.),
dels som drivgarnsfiske (c:a 2,5
mill. kg.), dels med vadar (c:a
0,7 mill. kg.) i Skagerak och
Kattegatt; ett ofta givande
makrillfiske, baserat på export till
Amerika, idkas även i Nordsjön
(1921 c:a 0,8 mill. kg., 1910 över
5 mill. kg.). — I Kattegatt,
Skagerak och Nordsjön drives
även ett betydande
snurrevads-fiske (1921 4 mill. kg., därav över
1,6 mill. kg. kolja, 0,71 mill. kg.
rödtunga, 0,65 mill. kg. torsk,
0,54 mill. kg. vitling, 0,20 mill.
kg. rödspotta etc.). —
Storsjö-fisket, förr jämte sillfisket
bohuslänningarnas förnämsta F., står
numera tillbaka för F. med de
moderna redskapen trål och
snurrevad; bedrivet med
stor-backor, försiggår det numera på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
