Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske - Fiskeby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Fiskeby—Fiskerifonden
54
av ål c:a 1,28 mill. kg. De
förnämsta älvfiskena efter lax
bedrivas i Lule älv (c:a 58,000
kg.), Torne älv (c:a 55,500 kg.),
Ängermanälven (c:a 20,000 kg.)
och Mörrumsån (c:a 18,000 kg.).
— Det svenska
kräftfisket gav 1921 en avkastning
av nära 350,000 tjog (värde
627,000 kr.). — Antalet utövare
av sötvattensfiske i Sverige år
1921 var 61,427, därav blott 1,530
yrkesfiskare. — Jfr
Fiskredskap och Sportfiske.
Fiskeby, pappersbruk med
trä-sliperi och sulfitfabrik i ö.
Ene-by skn, östergötl. 1. Äges av
Fiskeby fabriks a. b.,
Norrköping, som dessutom äger
pappersbruk i Skärblacka och
Ljusfors, sågverk bl. a. vid Yxviken
och Näkna samt stora
skogsarealer i n. Östergötland.
Fiskebäck, se Gustav
Adolf.
Fiskebäckskil, fiskläge i
Skaftö skn, Bohuslän, s. om
inloppet till Gullmarsfjorden, mitt
emot Lysekil. 570 inv. Mycket
besökt badort. Vid F. ligga den
zoologiska stationen Kristineberg
och Klubbans biologiska station.
Fiskefartyg, mindre, däckade
fartyg, som begagnas vid
saltsjö-fiske. Den numera vanligaste
typen är ångtrålare
(trawla-re), oftast försedda med moderna
maskiner. Fartygen äro
sjödugliga, c:a 40 m. långa, c:a 8 m.
breda och ha c: a 4 m. djup i sidan.
Ofta förses de med slingerkölar i
slaget. Med trippelångmaskiner
på 400 a 500 HK göra de c:a 10
knops fart. Motortrålare
börja dock bli allt vanligare.
Trålarna riggas med två
master och föra på den förligare
trysegel och stagfock, på den
aktre gaffelsegel. Vanligen förses
trålaren med gni sttelegraf. —
Segelfartyg för fiske
utrustas numera vanl. med
hjälpmotorer (råoljemotorer, ofta
tändkule-motorer). Segelfartygen måste
ofta transportera levande fisk i
hamn och göra därför god fart.
Skonert, yawl, smack, loggert,
koster (se Segelfartyg) äro
allmänna typer för havs- och
bankfiskefartyg. De måste vara säkra
sjöbåtar och tåla vilket väder
som helst; åtminstone de mindre
skola kunna segla tvärs genom
bränningarna stävrätt upp i land
för att där torrsättas, medan
lasten lossas. — Ibland förses F.
med sump, d. v. s. förpiken 1.
vanligare akterpiken står genom
i bordläggningen borrade hål i
förbindelse med sjön. Fartygen
ges sådan form, att ej fisken
seglas ihjäl genom häftiga
rullningar, stampningar och slingringar.
— På moderna F. i varmare
luftstreck inrättas ofta kylrum, så
att fisken kan bevaras färsk i
flera dagar. — F. äro undantagna
från registrerings- och
mätnings-skyldighet, från erläggande av
fyr- och båkavgift, från
arbetstidslagens bestämmelser m. m.
Fiskehamnsbyggnader,
Statens, se Väg - och
vatten-byggnadsstyrelsen.
Fiskepass, se T u 11 p a s s.
Fiskeriavfall. Av F. beredes,
sedan fettet tillvaratagits, dels
fiskguano, dels fiskfodermjöl
(sillmjöl), ett tämligen fett-,
kväve-och kalciumfosfatrikt fodermedel,
som är särskilt lämpligt för
ungdjur och varav 0,9 kg. motsvarar
1 foderenhet.
Fiskerifonden 1. Fonden
för fiskerinäringens
befrämjande, inrättades 1892
och utgjorde 1923 1,100,000 kr.
Lån ur F. tilldelas
hushållningssällskap 1. landsting, vilka i sin
tur åt enskilda bevilja lån för
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
