Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäre och Viske ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Fjäre och Viske—Fjärran Österns republik 98
Idala, Förlanda, Fjärås, Hanhals,
Onsala, Vallda, Släp, Tölö,
Älvsåker och Lindome. 18,100 inv.
Fjäre och Viske, kontrakt i
Göteborgs stift, omfattande
pastoraten inom Fjäre härad samt
Kungsbacka, Värö, Stråvalla,
Veddige, Ås och Sällstorp.
Fjärestad, socken i Malmöh.
1., jämte Bårslöv pastorat i
Lunds stift. 670 inv.
Fjärilar, Lepido’ptera, en ordn.
Insekter med undre käkarna
(maxillerna) vanl. ombildade till
långa, smala rännor, som
sammanlagda bilda det i vila
spiral-formigt inrullade sugrör, med
vilket F. suga växtsafter, särskilt
honung, övriga mundelar, utom de
buskiga underläppspalperna, äro i
regel förkrympta. Antenner tråd-,
klubb-, spol- 1. fjäderformiga.
Utom ett par stora fasettögon
finnas ofta punktögon. Vingarna (två
par; saknas stundom) äro vanl.
täckta av små, taktegellikt lagda,
ofta färgade kitinfjäll. Den för
vissa hanar egendomliga lukten
anses stå i samband med
särskilda s. k. han- 1. d o f t f j ä 11.
Vingarna sammanhållas under
flykten hos flertalet F. (dock ej
dagfjärilar) med ett vid
bakvingarnas framkant fästat borst 1.
borstknippe, som griper in i en
ögla på framvingarnas undersida.
Köns- och säsongdimorfism
förekomma hos många F. Utveckling
med fullständig metamorfos. De
ofta skulpterade äggen fästas ett
och ett 1. i grupper vanl. på
larvernas näringsväxt. Larverna, i
regel masklika, ofta försedda med
utskott, borst 1. hår, ha
punktögon, bitande mundelar, tre par
ledade bröstfötter på de
främsta segmenten och vanl. 5
par tjocka, köttiga, med små
fästhakar försedda bukfötter,
av vilka bakersta paret kallas
Del av vinge hos fjäril (sorgmanteln).
Starkt förstorad.
analfötter. Flertalet larver
leva av växtdelar, t. ex. blad, som
många spinna samman med av
spinnkörtlar (troligen ombildade
spottkörtlar) avsöndrade
silkes-trådar. Efter vanl. 4—5
hudöms-ningar övergår larven till puppa
(mumiepuppa), som stundom
hänges fritt med huvudändan
nedåt från något föremål, s. k.
h ä n g p u p p a (t. ex. hos
nässelfjäril) 1. dessutom fastsättes
med en tråd runt kroppen, s. k.
gördelpuppa (t. ex. hos
kålfjäril) 1. omgives av kokong.
I vårt land ha F. vanl. 1—2,
sällan flera generationer årligen; i
vissa fall kan utvecklingen kräva
ett—flera år. övervintring sker
hos olika F. i olika
utvecklingsstadier. — Till F. höra bl. a. dag-,
glasvinge-, käk-, mal-, mott-, rot-,
trä-, vecklarf järilar,
bastard-svärmare, Grypo’cera, mätare,
nattflyn, oäkta spinnare, snigel-,
säckspinnare, spinnare och
svär-mare (se dessa ord).
Fjärilsfink, se
Vävarfåglar.
Fjärran Österns republik, en
1920—22 existerande demokratisk
republik i ö. Asien mellan
Bajkal-sjön och Stilla havet (se kartan
till Asien), även kallad T j i t
a-republiken, sedan Tjita efter
Verhne Udinsk blivit huvudstad.
4. — L e x. IV. Tr. 18. 2. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
