Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flackarp - Flackbanepjäs - Flacon - Fladdermaki - Fladermöss - Flagellanter - Flagellata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Flackarp—Flagellata
102
Flackarp, socken i Malmöh. 1.,
jämte Stora Uppåkra pastorat i
Lunds stift. 250 inv. — Den
urspr. romanska kyrkan revs
1864, varefter F. haft gemensam
kyrka med Stora Uppåkra.
Flackbanepjäs, artilleripjäs
för eldgivning med flack,
bestry-kande kulbana, till skillnad från
kastpjäs (se d. o.).
Flacon Iflakåhj], fr., flaska.
Fladderma’ki, se P ä 1 s
-fladdrar e.
Fladdermöss, flädermöss
1. läderlappar, Chiro’ptera,
en ordn. Däggdjur, med som
vingar använd flyghud, fästad
utefter kroppens sidor, främre och
bakre benparen, mellan de starkt
förlängda fingrarna och oftast
även mellan bakbenen och
svansen. De kloförsedda tårna och
tummen äro fria. Kroppen tätt
hårbeklädd, ögonen ofta små och
synförmågan dålig. Känseln är
högt utvecklad (i flyghud, utöron
m. fl. organ), likaså hörseln; en
hudflik, öronlocket, framför
öronöppningarna skyddar trol.
öronen mot starka ljud. Endast
med ledning av dessa sinnen
kunna F. undvika att stöta emot
föremål under flykten. I vila sitta
F. fasthakade med tårna med
huvudet hängande nedåt (se ill.
till Flygande hundar). F.
kunna även krypa och klättra. De
flesta äro nattdjur; flertalet äro
insektätare, andra leva av frukter
1. äro blodsugare. Många till-
Fladdermöss. Skelett och flyghud.
bringa vintern i dvala. Moderkaka
skivformig. Ett par spenar på
bröstet. Vanl. en unge, som med
ö
Flagellata (Euglena viridis). K kärna,
G gissel, ö ögonfläck.
sina spetsiga tänder fasthåller
spenen. Honan bär ofta ungen med
sig även under flykten. — F.
indelas i Megachiro’ptera (se
Flygande hundar) och
Micro-chiro’ptera, de senare med kort
nos, stora utöron, små ögon samt
klor endast på tummen och tårna;
till denna grupp höra bl. a.
bladnäsor, hästskonäsor samt
läderlappar i detta ords mer
inskränkta betydelse.
Flagella’nter (av lat.
flagel-la’re, gissla), se G i s s 1 a r e.
Flagella’ta (av lat. flage’Uum,
gissel), flagella’ter, en klass
i vatten, parasitiskt 1.
saprofy-tiskt levande encelliga
organismer, försedda med ett—flera
gissel på den på olika sätt formade, i
regel mikroskopiska cellkroppen.
Många fritt levande F. ha
framtill ett rött pigmentkorn, s. k.
ögonfläck, som anses fungera
som synorgan,
sötvattensfor-merna dessutom en kontraktil
va-kuol. Vissa F. bilda kolonier,
stundom fastsittande, andra leva
i höljen, avsöndrade från det yttre
tätare cytoplasmalagret. Hos
vissa F. kunna pseudopodier
bildas. Flertalet röra sig dock med
piskande 1. skruvlika rörelser av
gisslet, som i senare fallet är
riktat framåt. Bakåt riktade
gissel kallas släpgissel. Med
den så bildade vätskeströmmen
föras näringspartiklar: bakterier,
detritus o. d. till en vid gisslets
bas hos många befintlig ”mun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
