Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fliedner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Flintporslin—Flod
140
Flintporslin (eng. stoneware,
fr. faience fine), ett keramiskt
gods, som tillverkas av plastisk
lera med malen flinta 1. kvarts,
stundom också kaolin; det bildar
en vit massa och överdrages med
en genomskinlig glasyr, ofta
tillsatt med en gulaktig ton. F., som
först användes i England på
1700-t., tillverkades i stor
utsträckning vid Rörstrand och
Ma-rieberg.
Flintrännan, segelled i s.
Öresund mellan Saltholm och skånska
kusten. De viktigare grunden äro
utprickade, och två fyrskepp äro
förlagda till F. Djupet uppgår till
7 m. Bredden är större än i leden
v. om Saltholm (se
Drog-den). Enl. överenskommelse med
Danmark år 1873 äga danska
lotsar rätt att lotsa i F.
Flirt [flat], eng. (urspr.
imita-tivt ord för kasta, knäppa till),
nu internationellt ord, försvenskat
flört, låtsad förälskelse för
nöjes skull. — Flirta, flört a,
leka förälskad, kurtisera. Ordet
belagt i sv. litt. först 1893.
Flisby, socken i Jönköp. 1.,
jämte N. Solberga pastorat i
Linköpings stift. 1,780 inv. —
I kyrkan, från 1800-t., finnes
dopfunt från omkr. 1200; ett
altarskåp från 1400-t. förvaras i
Jönköpings museum.
Fliseryd, socken i Kalmar 1.,
pastorat i Växjö stift. 3,200 inv.
Inom F. ligga Svenska
Ackumulator a. b. Jungners fabriker.
Flistad. 1. Socken i östergötl.
1., jämte Ljung pastorat i
Linköpings stift. 750 inv. — Vacker
kyrka från 1100-t. med altarskåp
från slutet av 1400-t. — 2.
Socken i Skarab. 1., jämte Götlunda
pastorat i Skara stift. 490 inv.
— Kyrkan, delvis medeltida,
ombyggd i början av 1700-t.
Flitsch, ital. Plezzo, stad i n.ö.
Italien, i Isonzos dalgång. I slaget
vid Caporetto (se d. o.)
genombröts italienska fronten på ömse
sidor om F., ”genombrottet vid
F.” (1917).
Flo, socken i Skarab. L, jämte
Ås och Sal pastorat i Skara stift.
1,190 inv.
Flo, gång i stallar bakom båsen
och spiltorna.
Floby, socken i Skarab. L,
jämte Göteve, Trävattna och
Hällestad pastorat i Skara stift.
1,060 inv. Prästgården J. H.
Kellgrens födelsehem. — Vid
Storegården Bragnum i F. har man
funnit en stor ornerad
guldhals-ring.
Flock, se Blomställning.
Flock (isl. flokkr), i fornisl.
litteratur kort dikt utan stäv,
mindre förnämlig än drapan.
Flock och farnöte, stundom
följe eller farnöte, följe,
ett av allitteration betingat
uttryck i medeltida lagspråk, t. ex. i
Kristofers landslag, som stadgade,
att vid hemfridsbrott alla ”the,
ther meth æro j fluk oc farnöte”
vore delaktiga i brottet.
Flockväxter, se U m b e 11 i
-f e r a e.
Flod, pä nordiskt språkområde
ofta älv, kallas större vattendrag
med rinnande vatten, i motsats
till mindre, som kallas bäck, å
1. ström. Under sitt lopp från
”k ä 11 a n”, som kan vara
antingen en verklig sådan, en liten
sjö, en myr, en glaciär o. d.,
mottager F. vanl. ett flertal
tillflöden, som, om de äro mera
betydande, kallas bifloder.
Stränderna benämnas högra och
vänstra och bifloderna höger- och
vänsterbifloder, varvid man
tänker sig följa F:s lopp från källan
till mynningen. Dels genom
tillflödena, dels genom direkt
tillrin-ning från jordytan och genom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
