Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florens - Florentinare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Florentinare
156
Florens. Palazzo Pitti.
1453), inrymt i Uffizierna, och
det från medicéerna
härstammande Biblioteca Laurenziana. Det
på 1300-t. grundade universitetet
reorganiserades 1859 och intar i
fråga om humanistiska studier en
ledande ställning. F. är även
ärkebiskopssäte. — Historia. F.
omtalas redan från tiden f. Kr.
men utvecklade sig först under
medeltiden till storstad, bl. a.
genom att lägga under sig
grannstäderna Fiesole och Pistoia.
Under den karolingiska tiden säte
för ett markgrevskap, blev F.
under de franki ska kejsarna en
nästan självständig, av ett fåtal
adelsätter behärskad stadsstat.
Ätterna råkade emellertid i vilda
strider, vari den övriga
befolkningen indrogs. Dessa strider
övergingo genom den av kampen
mellan kejsaren och påven
föranledda splittringen mellan
ghibel-liner och guelfer snart till att
gälla ett ghibellinskt adelsparti
och ett guelfiskt folkparti. Det
senares seger 1250 bragte
borger-skapet till makten, och under dess
ledning fick F. en demokratisk
styrelse, bestående av la signoria,
6 valda ombud för skråna, och en
gonfaloniere di giustizia (rättens
fanförare). Partistriderna
fortsatte med nya partinamn, ”de
vita” och ”de svarta” (jfr D a n t e
Alighieri sp. 105), med
slutlig seger för de senare (guelfernas
arvtagare). Sociala strider mellan
köpmännen (popolo grasso) och
hantverkarna (popolo minuto)
kunde icke bryta de förras makt,
som stöddes av F:s ekonomiska
uppsving till ett centrum för
klädesproduktion och bankirrörelse.
1434 infördes enväldet av C o
-s i m o tillhörande släkten M e
-d i c i (se d. o.). Dennas välde
avlöstes endast för en kort tid av
reformatorn Savonarolas
(se d. o.). I kulturellt avseende
stod F. i sin glans under de
frikostiga medicéerna, men
ekonomiskt gick staden tillbaka på
grund av konkurrens från de
mel-laneuropeiska städerna och genom
F:s indragande i kampen om
herraväldet i Italien. Dessa förödande
strider inspirerade den
florentin-ske borgaren Machiavellis (se d.
o.) statsfilosofi. 1569 ombildades
F. under C o s i m o II till ett
stor-hertigdöme Toscana (se d. o.).
1801—08 var F. huvudstad i
Etrurien (se d. o.) och 1865—71
i det enade Italien.
Florenti’nare, inbyggare i
Florens. — Florentinsk,
härstammande från, hörande till
Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
