- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IV. Finlay-Gros /
165-166

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

Flottning

166

Sandslåns sorteringsbom, Ångermanälven.

(s. k. blindådra) ovanför en
holme o. d., för att leda flottgodset
i skarpa krökar, förbi
industrianläggningar o. d. samt för att
hindra uppkomsten av brötar i
forsar. Ledkistor utföras av ris
1. sämre rundvirke 1., om de skola
göras mera beständiga, av sten 1.
plåt. Strandskoningar
anläggas, där stränderna kunna
nedbrytas av vatten och
flottgods. Rännor av plank 1. plåt
anläggas i vattendrag, som ej
kunna upprensas, i lös mark, vid
dammar med större
nivåskillnader o. s. v. De medföra fördelen,
att F. kan ske vid ganska ringa
vattentillgång och med liten
arbetsstyrka, och få allt större
betydelse, i den mån vattendragen
utbyggas för kraftalstring.
Timmermagasin anordnas
ovanför dammar för att sammanhålla
virket i väntan på tappning samt
vid mynningarna för att samla
virket för transport över sjöar.
— I större vattendrag förekomma
mera sällan dammbyggnader,
anlagda för att tillgodose enbart F.,
men vid kraftanläggningar måste
anordningar vidtagas vid
dammarna, varvid flottgodset
antingen får flyta över skiborden 1.
ock i timmerrännor; sistnämnda
förfaringssätt innebär bättre
till

varatagande av vattnet.
Strömrensning har ägt rum i stor
utsträckning, men det har ofta
varit billigare att hoptränga
strömfåran. I vattendrag, som
utbyggts för F., ha ofta ändringar
å förut befintliga brobyggnader
måst företagas. — Uppdelning av
flottgodset efter olika ägare sker
vid sorteringsbommar 1.
skiljeställen. — Vid F.
över sjöar 1. i älvar med lugnare
lopp, t. ex. i gränsälvarna mot
Finland, begagnas i st. f. lös
flottning fasta flottar av
stockar, sammanbundna med vidjor 1.
kätting, över större lugnvatten
framföres flottgodset i
ringbom 1. grimma, som varpas
fram 1. bogseras. — I den mån
sågverken måst tillgodose sitt
virkes-behov även från långt avlägsna
awerkningsplatser, har
havs-flottning av rundvirke längs
kusten blivit en allt vanligare
företeelse. Virket flottas härvid i
starkare, sammanlagda flottar,
som bogseras; en i övre
Bottenhavet vanlig typ är
cigarr-flotten med 10 a 12 stockars
längd. Även F. av sågade trävaror
över havet har försökts. 1918
byggdes på initiativ av
grosshandlaren William Olsson en flotte,
”Refanut”, med en virkesmassa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/4/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free