Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan - Flygplanfartyg - Flygpungapor - Flygrönn - Flygsand - Flygsimpa - Flygskrift - Flygsot - Flygteknik - Flygtrafik - Flygvapen - Flygvärk - Flygväsen - Flygödlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Flygplanfartyg—Flygödlor
210
plan börjat byggas, vilka drivas
av små motorer om endast 5 å 10
HK. Såväl i engångs- som
driftkostnader äro dessa jämförliga
med motorcyklar.
Flygplanfartyg, se
Flygdepåfartyg.
Flygpungapor 1. f 1 y g p u n
g-d j u r, Petau’rus, ett släkte
Pungdjur (fam.
Plialange’ri-dae), med lång svans och ss.
fallskärm använd flyghud mellan
främre och bakre benparen. En
av de större F., p u n g ek o r
-ren, Petaurus sciu’reus,
förekommer i ö. Australien. Rygg
askgrå med en brun mittstrimma,
buk vit. Kroppslängd c:a 24 cm.,
svansen något längre. Nattdjur,
som klättra i träd och leva av
honung och insekter.
Flygrönn, benämning på rönn,
som växer epifytiskt i kronorna
av andra träd, där de planterats
av bärätande fåglar. F. tillmätes
mångenstädes undergörande
egenskaper.
Flygsand, ytterst fin sand,
som förekommer i kust- och
ökentrakter och av vinden lätt
transporteras och omlagras. F.
bildar ofta jordmånen över
vidsträckta, sammanhängande
områden, vilka i ökentrakter
benämnas sandöknar, eljest
flygsands-fält. I tätt befolkade trakter
utgör F. ofta en fara för
bebyggelsen, i det sanden kan föras in över
odlade fält och i form av dyner
t. o. m. döda skog samt begrava
byggnader. I Sverige förekommer
F. särskilt på Hallands och
Skånes kuster. N. om sjön Bolmen i
Småland förekommer
flygsands-fältet Slättösand. F. bildar även
jordmånen på Gotska Sandön. För
bindande av F. genom sådd av
gräs (Calamagro’stis arena’ria) 1.
plantering av tallskog ha vid
flera tillfällen förordningar
ut
färdats, senast 1860. De flesta
obundna flygsandsfält ha numera
övertagits av kronan. Se ill. till
Danmark sp. 35—36 och D y
-ner sp. 612—613.
Flygsimpa, se K n o r r h a n
-fiskar.
Flygskrift. 1. Se Flygblad.
— 2. Se Reklam.
Flygsot, se Sotsvampar.
Flygteknik omfattar alla de
tekniska vetenskaper och den
tekniska verksamhet, som äga
samband med förfärdigandet av
flygplan. F. är således en
sammanfattande benämning på såväl
tillämpad aerodynamik (läran
om luftens rörelse och
luftmotstånd) och flygmotorlära som
konstruktion och tillverkning av
flygplan. — F. kan även avse
(brukas dock sällan i denna
betydelse) det tekniska handhavandet
av ett flygplan i luften. Efter
franskan brukas härför ofta
benämningen aviatik. Beträffande
själva flygningens teknik se
Flygning och Flygplan.
Flygtrafik, se Lufttrafik.
Flygvapen, se Luftvapen.
Flygvärk, reumatiska
smärtor, som hastigt förflytta sig till
och från olika ställen av kroppen.
Flygväsen, sammanfattande
benämning på ett lands flygplan,
för deras betjäning använd
personal samt de organ, som bedriva
och kontrollera luftfarten. Om
militärt flygväsen se
Luftvapen. Beträffande civilt flygväsen
se L u f 11 r a f i k.
Flygödlor, Pterosgu’ria, en
ordn. fossila, fågellika
Kräldjur, med naken kropp, lång,
näbblik nos, oftast med spetsiga
tänder, rätt lång hals, som
bildade en nästan rät vinkel med
skallen, och flyghud mellan det
starkt förlängda femte fingret och
kroppen, möjligen även mellan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
