Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Fock—Fodermedel
222
krigsministern. F. bidrog till
skapandet av de allierades högsta
krigsråd och blev ordförande i
dess exekutivkommitté. Under den
tyska våroffensiven 191S fick F.
övertaga ledningen av de
allierades operationer på västfronten,
skapade slutligen ss. högste
befälhavare över samtliga
stridskrafter därstädes en verklig
enhets-front och förde fälttåget till
slutlig seger (se Världskriget).
Förespråkare för Tysklands
av-väpning och Frankrikes
utsträckning till Rhen, har F. kraftigt
verkat för varaktigt franskt
besittningstagande av de strategiska
Rhenpassagerna. Marskalk av
Frankrike 7 aug. 1918, led. av Fr.
akad. 1920.
Fock 1. fock råsegel, det
understa förligaste råseglet, på
skonerter kallat bredfock.
Mindre segelfartyg ha s. k. s t a
g-f o c k, ett trekantigt, till
fock-staget litsat stagsegel, med 1.
utan bom. — Fockebrassar,
tåg, varmed fockrån brassas. —
Fockehalsdävertar, från
bogen på råseglare utstående
armar av järn 1. trä, till vilka
fock-råseglet halsas. —
Fockestag-stropp och
Fockeborg-st a g s t r opp, kring bogsprötet
lagda kättingar, till vilka
fock-stag och fockeborgstag ansättas.
— F o c k g a f f e 1, det av
fock-mastens rundhult, som uppbär
gaffelfockseglet, ett snedsegel,
litsat till gaffeln. — Fockmast,
den förligaste masten på råseglare
och skonerter. — F o c k r ä, det
understa, svåra rundhultet på
fockmasten. —
Fockråspi-r o r, smäckra, rörliga rundhult,
som utsättas på noekarna av
fock-mastens underrå för förande av
ledsegel, med vilka segelytan
förstoras vid förlig vind. — F o c k
-s t a g och fockeborgstag,
stående tackling, som stöttar
fockmasten förifrån.
Focsani [fåksja’ni], stad och
fästning i landskapet Moldavia,
Rumänien. Handel med
spannmål, boskap och vin. 25,000 inv.
— Jan. 1917 betvingade tyskarna
den rysk-rumäniska
brohuvudställningen vid F. Genom denna
och sammanhängande operationer
avslutades centralmakternas
offensivfälttåg mot Rumänien okt.
1916—jan. 1917.
Fo’cus, se Fokus.
Foder. Bot. F. 1. b 1 o m f o d e r,
se Blomma. — Byggn.
Beklädnad av trä, som i skyddande syfte
anbringas på en vägg. — Lantbr.
Se Fodermedel. —
Maskin-tekn. Invändig, löstagbar
beklädnad av ång-, pump- och
motorcylindrar. Dä cylindern är sliten,
behöver endast F. förnyas.
Foderbenmjöl, se
Foder-fosfat.
Foderbeta, se Beta.
Foderblad, se Blomma.
Foderduk, se Segel.
Foderenhet, se
Fodervärde.
Foderfosfa’t, dels p r e c i p i
-tat (kalciumdifosfat), dels
foder benmjöl
(kalciumtrifos-fat), beredes av ben. Tillskotts
-foder åt djur för att fylla bristen
på fosforsyra och kalk i därpå
fattiga fodermedel, ss. pulpa,
drank, betmassa, m. fl.
Foderhästar, se F o d r i n g.
Foderkakor, fodermedel,
pressade i form av kakor. Största
betydelsen ha oljekakor (se d. o.).
Fodermarsk, person, som i
större stallar handhar hästarnas
utfodring och utövar tillsyn över
deras skötsel.
Fodermedel. Inom
husdjus-skötseln användes ett stort antal
F., vilka kunna indelas i följande
grupper. A. Från växtriket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
