Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkdans - Folkdiktning - Folkdräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241 Folkdiktning—Folkdräkt 242
ser förändras under fortsatt
påverkan av nytillkommande
modedanser. F. är i de europeiska
kulturländerna företrädd av mer 1.
mindre karaktäristiska och väl
utbildade formei’ (se Dans). I
Norden inta Norge och Sverige
främsta rummet. Den äldsta
kända svenska F. står närmast
folkleken (se d. o.). På 1500-t.
utbildades pardansen, och denna
nådde även hastigt folket.
Omkring 1600 infördes den polska
dansen och blev sannolikt före
1650 fullt hemmastadd hos folket
(se Folkmusik). Från andra
hälften av 1600-t. omtalas även
daldåns och runda samt under
frihetstiden courante och menuett.
Efter 1750 undanträngdes dessa
av kontradanserna, vilka efter
1800 fingo vika för vals och
ang-läs. 1830—60 voro de populäraste
F. kadrilj, galopp och polka
(jämte polska). Sedan omtalas
polkett, rhenländare, mazurka
m. fl. — De högre klasserna
begynte under 1800-t. intressera
sig för F., och fr. o. m. 1814,
då O. Åhlström och A. A.
Afze-lius utgå vo Traditioner av
svenska folkdanser, utkommo flera
melodisamlingar innehållande
svenska F. På 1840- och -50-t.
upptecknades många
dansmelodier i landsorten av R. Dybeck,
men först på 1880-t. begynte ett
mera planmässigt
insamlingsarbete genom Nils Andersson, Aug.
Bondeson, Julius Bagge, A. G.
Rosenberg och K. P. Leffler. —
Försök att dansa folkets egna
danser gjordes på 1870-t., men
först genom det i Uppsala senare
grundade studentsällskapet
Phi-lochorus (se d. o.) spreds intresset
för F. till vidare kretsar. 1893
grundades genom Artur
Haze-lius i Stockholm Svenska
Folkdansens Vänner. Efter 1900 ha en
mängd liknande föreningar
uppstått å skilda platser, och antalet
uppgick 1920 till ungefär 60. En
hela landet omfattande
centralförening bildades 1920 under
benämning (från 1922) Svenska
ungdomsringen för bygdekultur.
Flera av dessa föreningar ha
utgivit samlingar för praktiskt bruk.
— I samband med F. står den
på 1880-t. åter upptagna
folk-visedansen (dansvisan),
som beledsagades av en sjungen
text. Enär förebilder för dess
utförande saknas i Norden, har den
anslutits till traditioner på
Färöarna. Färödansen utfördes som
en fransk branle (jfr Dans sp.
74), en ringdans med två steg åt
vänster och ett åt höger. Bland
svenska folkvisedanser kunna
nämnas Per Spelman och Sven i
Rosengård. Huru den äldre
balladen (folkvisan) dansats, är icke
känt.
Folkdiktning,
sammanfattande benämning för genom muntlig
tradition fortplantad diktning av
okända författare: folksaga,
folkvisa, folksägen (se dessa ord).
Folkdräkt 1. bygdedräkt,
mer 1. mindre från härskande mod
avvikande klädedräkt bland
allmogen. F., som funnits i de flesta
europeiska länder, har i växlande
utsträckning bevarats i dagligt
bruk. Numera torde den (utom
Skandinavien) leva kvar
företrädesvis i Skottland,
Nederländerna, vissa områden i Alpländerna,
Balkanhalvön och Ryssland. I
Sverige ha F. förekommit över
hela landet ända till långt in på
1800-t. Numera användas F.
egentligen endast i
Siljanssock-narna i Dalarna, där de ännu äro
vanliga, åtminstone bland
kvinnorna. — De svenska F., av vilka
en del endast äro förenklade och
försenade modedräkter, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
