Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Folkhögskola
254
Tärna folkhögskola.
ningar och föredrag, dels genom
laborationer och praktiska
övningar, diskussioner och
sam-kväm. I programmet ingår även
sång och gymnastik samt
vanlig skolundervisning i
modersmålet, matematik, linearritning,
bokföring m. m. I de kvinnliga
kurserna undervisas även i
sömnad, vävning m. m. samt i
huslig ekonomi. Där
förhållandena så kräva, kunna till dessa
även läggas andra ämnen. Så
avser Jakobsberg (Sthlms 1.)
särskilt kooperation. Vid Tyft på
Tjörn undervisas i navigation. I
den ”övre avdelning”, som finnes
vid åtskilliga F., undervisas
vanl. i något främmande språk.
Undervisningen är i regel
fördelad på en manlig vinterkurs
(okt.—april) och en kvinnlig
sommarkurs (maj—aug.), men
rätt många F., särskilt
norrländska, äro samskolor med huvudkurs
under vinterhalvåret.
Inträdes-fordringarna äro genomgången
folkskola samt fyllda 18 år för
manliga elever, 16 år för
kvinnliga. Skolavgiften är låg.
Befrielse därifrån erhålles av mindre
bemedlade elever, för vilka även
statsstipendier finnas att tillgå.
Betyg utdelas i regel icke;
däremot lämnas intyg om
genomgången skolkurs. Eleverna bo och
äta (i regel) å inom skolans
område uppfört elevhem. — Flera av
skolorna ägdes urspr. av
folk
högskoleföreningar men
ha numera i många fall övertagits
(L garanterats) av landstingen,
och åtnjuta statsbidrag. Varje F.
ledes av en föreståndare. En
styrelse, vari nästan alltid
landstinget, ofta också
hushållningssällskapet och någon förening
utser medlemmar och vari
föreståndaren är självskriven
ledamot, bär ansvaret för skolans
skötande, tillsätter lärare samt
fördelar stipendier och premier.
Utom föreståndaren finnes minst
en ordinarie lärare, vanl. också
en 1. flera extralärare, i de
kvinnliga kurserna lärarinnor. —
Historik. Den första F.
grundades 1844 i Danmark och förlädes
till Rödding i Slesvig, där den
blev ett bålverk för danskheten.
De starka nationella rörelserna i
Danmark efter kriget 1864 gåvo
fart åt folkhögskoleintresset, så
att intill 1870 bortåt ett femtiotal
skolor grundades. Den förnämsta
bland dem och Danmarks mest
berömda är Askov (se d. o.). Sedan
dess ha nya skolor ständigt
uppstått, och Danmark står
fortfarande främst både med avseende å
skol- och elevantal. Den danska F.
är framsprungen ur den grun dt
-vigianska rörelsen med dess
starka krav på religiös och
nationell upplysning för folkets
bredare lager. — Den svenska F.
tillkom på grund av nationellt
svenska behov (de politiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
