Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornaldarsagor - Fornamerikansk kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Fornamerikansk kultur
344
Fornamerikansk guldhjälm. Quimbaya.
soner, som ej förekomma i den
isländska historietraditionen om
tiden efter 800, undantagsvis om
halvt historiska. Jfr Isländsk
litteratur.
Fornamerikansk kultur.
Syd-Amerika. De första europeiska
upptäckarna mötte i
Syd-Ameri-ka indianer på mycket olika
kulturstadier. Särskilt i ö. och s.
Syd-Amerika funnos stammar,
vilka icke voro bofasta, saknade
odlingar och levde av fiske, jakt
och insamling av vilda frukter.
Flertalet folk voro likväl bofasta
odlare och deras förnämsta
kulturväxter voro majs och
man-dioka. I Bolivia och Peru odlades
bl. a. mycket potatis. Där bedrevs
även boskapsskötsel, i det
lamadjuret och alpackan höllos- tama.
Stor utbredning som husdjur hade
hunden. Av textilväxter odlades i
större delen av det tropiska
Syd-Amerika bomull, som var en av
de mycket få kulturväxter, som
voro gemensamma för Gamla och
Nya världen före Amerikas
upptäckt. Blott i v. kände man
metaller. Största utbredningen hade
användandet av guld, som
framför allt brukades till prydnader.
I Colombia har man funnit
verktyg av guld. Koppar användes i
v. Syd-Amerika från n. Colombia
till mell. Chile, i Colombia
huvudsakligen till prydnader, ofta
blandat med guld. Konsten att av
kop
par och tenn framställa brons var
känd från n. Ecuador till s. Chile
samt även i n. Argentina och har
antagligen upptäckts i trakten
omkring sjön Titicaca, där det finns
rik tillgång på både koppar- och
tennmalm. Silver användes i ung.
samma trakter som brons. I hela
övriga Syd-Amerika, där man ej
kände metaller, levde indianerna
vid tiden för upptäckten i
stenålder. De lägst stående
stammarna hade dock ytterst få 1. inga
verktyg av sten, utan dessa voro
av ben, tänder, musselskal o. d.
Genom handel indianstammarna
emellan fingo en del av dessa
sten-åldersstammar enstaka föremål
av metall från stammarna i v. —
Blött i v. Syd-Amerika funno de
första européerna några verkliga
indianriken. Det mäktigaste
bland Syd-Amerikas indianriken
var i n k a r i k e t (se d. o.), som
vid tiden för Amerikas upptäckt
sträckte sig från n. Ecuador till
mell. Chile. Inkas innehade
kustlandet och bergstrakterna men
icke urskogsområdet och ej heller
slättlandet ö. om Anderna. Den
mest betydande indiankulturen i
Colombia omfattande högslätten
omkring Bogotå. Där härskade
c h i b c h a - folket. Bland andra
kulturfolk i Colombia märkes
quimbaya, vilka voro de
skickligaste guldsmederna. Det
härskande folket i inkariket var
q u i c h u a. Ett annat
betydande folk var a y m a r a, vilket man
anser ha varit det förnämsta
folket på Anderna före quichua.
Inkariket hade en verklig fast,
statlig organisation, grundad på
klansystem, s. k. ayllus.
Härskaren, inkan, hade mycket stor makt
och ägnades gudomlig vördnad.
Ett förträffligt vägsystem
underlättade samfärdseln och gjorde
det möjligt för härskarna att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
