Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotbindning - Fotboll - Foteviken - Fotfolk - Fotios - Fotknöl l. ankel - Fotkyss - Fotlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Fotboll—Fotlöpning
416
bli så liten som möjligt — hennes
förnämsta skönhetsmoment —
snöres foten från 5- å 8-årsåldern
med bindlar, varvid de fyra
mindre tårna vikas in under
fotbladet och hälen närmas intill
stortån, så att hålfoten blir ett
djupt veck. Denna skadliga
sedvänja har framgångsrikt
motarbetats de senaste årtiondena.
Fotboll, se Bollspel.
Foteviken, vik av Östersjön
vid s. delen av skånska
västkusten. Vid F. i nuv. Stora Hammars
socken besegrades 1134 danske
konungen Nils av sin brorson
Erik Emune.
Fotfolk, se Infanteri.
Fo’tios, f. omkr. 820, d. 891,
bysantinsk patriark 858—67 och
877—86, politiker och
vetenskapsman. F. invecklades i strid med
påven Nikolaus I och bidrog,
särskilt genom en berömd encyklika
866, kraftigt att vidga klyftan
mellan österns och Västerns
kyrkor. F. befordrade
missionsverksamheten bland slaviska folk och
strävade att knyta dem närmare
Konstantinopel och förhindra
Roms inflytande bland dem. Ett
av honom författat jätteverk,
vanl. kallat Fotios’
bibliotek, innehåller utdrag, jämte
kommentar, ur en massa antika
och kristna, till stor del eljest
förlorade skriftställare.
Fotknöl 1- ankel, nedre
partierna av vadben och skenben,
vilka förstärka vristleden och
bilda yttre, resp, inre F. Se
Extremiteter sp. 1334.
Fotkyss, i Orienten sedan
äldsta tid bruklig vördnads- och
hyllningsåtbörd, i Västerlandet
införd under de senare romerska
kejsarna, upptagen av Roms
biskop. Numera användes F. eg.
endast vid påvliga audienser för
högre prelater.
Fotlöpning förekommer som
idrottsövning i flera former.
Med hänsyn till banans
beskaffenhet kan man skilja mellan F. å
slät, för ändamålet anlagd bana,
F. å landsväg, F. i terräng samt
häcklöpning. Efter banans längd
skiljer man på kortdistans- (60
—500 m.), medeldistans- (800—
3,000 m.) och
långdistanslöpning-ar (5,000 m. och däröver). —
Häcklöpning sker på bana,
varå äro uppställda hinder
(”häckar”) om l,io m. höjd. —
Stundom löper icke en löpare hela
den angivna sträckan utan
avlöses av annan under
överlämnande av stafett
(stafettlöp-ning). Av mera skämtsamma F.
må nämnas hinderlöpning,
säcklöpning, par löpning. Vanligast
förekommande F. med resp,
världs- och svenska rekord (1923)
äro följande:
Fotlöpning Världsrekord Svenskt rekord
100 m............................................ 10,4 sek. 10,c sek.
200 »............................................. 21,2 » 21,9 »
400 »............................................. 48,2 » 48,s »
500 ».................................... 1 min. 5,s » 1 min. 5,s »
800 ».................................... 1 » 51,9 » 1 » 54,3 »
1,000 m.................................. 2 » 28,s » 2 » 28,s »
1,500 » 3 » 53,o » 3 » 54,2 »
1 eng. mil............................... 4 » 10.» » 4 » 13,i »
2,000 m. . 5 » 26,3 » 5 » 28,3 »
3,000 ».................................. 8 » 28,s » 8 » 30,4 »
5,000 »................................. 14 » 35,3 » 14 » 41,i »
10,000»................................. 30 » 40,2 » 31 » 2,2 »
40,200 m. (Maraton)................2 tim. 24 min. 15,o sek. 2 tim. 24 min. 15,o sek.
110 m. häcklöpning............................... 14,» » 15,3 »
400 » » 54,o » 54,9 »
400 » stafettlöpning............................. 42,2 » 43,i »
1,600 m. » .......... 3 » 16,s » 3 » 23,2 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
