Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Frankrike (Kommunikationer)
486
Vinodling vid Bordeaux.
industrin. I sidentillverkning
behärskar F. världsmarknaden;
huvudorter för denna industrigren
äro Lyon, S:t Étienne och
Grenoble. Ylleindustrin, som
numera arbetar med huvudsaki.
importerad ull, blomstrar särskilt i
Seinebäckenet.
Beklädnadsindustrin har sitt huvudsäte i Paris.
Bomullsindustrin står högt
särskilt i n. F. (Rouen, Amiens,
Lille, Roubaix-Tourcoing), i
Vo-geserna och i Elsass. De flesta
och finaste linnevarorna
produceras i n. F. (Lille, Valenciennes;
Normandie). Metallindustrin är
störst i Seinebäckenet samt i n.
och n.ö. (järn- och stålvaror från
S:t Étienne, Le Creusot, Lyon,
Paris; maskiner från Paris, Le
Creusot, S:t Étienne etc.). Även
tillverkas bl. a. bijouterier,
papper, lädervaror (galanter
iartiklar från Paris; handskar från
Paris och Grenoble), möbler,
porslin (Sèvres, Limoges), glas
(Paris, Baccarat), socker,
spirituösa (Cognac, Bordeaux) och
autom obiler (Paris, Lille, Le
Creusot). — F. är ett av världens
mest besökta turistland. Särskilt
besökta äro det på nöjen och
konstskatter rika Paris samt
badorter ss. Nizza, Biarritz och
Trou-ville. — Kommunikationer. Det
franska järnvägsnätet är det mest
symmetriskt anordnade och
starkast centraliserade i Europa. Från
Paris utstråla banor mot
gränserna och hamnstäderna;
sinsemellan äro de utlöpande
linjerna förbundna med varandra
genom koncentriskt löpande banor.
De franska järnvägarna bilda 7
stora nät: Östbanenätet
med huvudlinjerna Paris—Nancy
—-Strassburg och Paris—Belfort
(—Basel—Wien) ;• N o r d b a n
e-nätet med F: s mest
trafikerade stambanor, linjerna Paris—
Calais och Boulogne, Paris—Lille
samt Paris—S:t
Quentin—Mau-beuge (—Köln—Berlin) ; Paris
—L y o n—M
edelhavsbane-nätet (P. L. M.) med F:s
viktigaste järnväg, linjen Paris—
Marseille, från vilken vid Dijon
utgår bana genom
Simplontun-neln till Milano (engelsk-indiska
postvägen), samt linjen Marseille
—Nizza (—Genua) ; O r 1 é a n s
-b a n e n ä t e t (P. O.) med
huvudlinje från Paris över Orléans
och Tours till Nantes, S :t Nazaire
och till Bordeaux;
Västbane-nätet med banor från Paris till
Le Havre, Cherbourg och Brest;
Sydbanenätet, som genom
stambanan Bordeaux—Cette
sammanbinder P. L. M.- och P.
O.-näten med varandra och genom
banor över Bayonne och
Perpig-nan förbinder F. med Spanien,
samt Elsass -Lothringens
järnvägar med huvudlinjer
från Strassburg till Metz och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
