Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Frankrike (Historia — 1923)
532
rikes- och. krigsärenden ordf.
Cle-menceau, ingripa allt kraftigare
under förebärande av bristande
energi hos de exekutiva organen.
Flera ministerkriser blevo följden.
1916 bildades inom regeringen ett
särskilt krigsutskott. Den av olika
krigiska motgångar skapade
modlösheten inom vidsträckta kretsar
hotade snart undergräva F:s
motståndskraft, då med Clemenceaus
tillträde till regeringen nov. 1917
ett omslag inträffade. Clemenceau
gick hänsynslöst fram mot alla
försök att undergräva det franska
folkets uthållighet i kampen (jfr
Bolo, Bonnet R o u g e - a f
-fären, C a i 11 a u x, D é f a i
-tism). Han genomdrev, att de
allierades arméer pä västfronten
ställdes under gemensam
överbefälhavare (se F o c h), och han
eldade genom personligt föredöme
sina landsmän till de yttersta
ansträngningar. Belöningen kom
genom centralblockets upplösning
hösten 1918. Vapenstilleståndet 11
nov. med Tyskland gav F.
möjlighet att åter taga i besittning
Elsass-Lothringen (se härom d. o.
sp. 959); i Versaillesfreden 1919
följde bl. a. Tysklands formella
avträdelse härav liksom av vissa
kolonialområden, som sedan
ställts under fransk styrelse ss.
mandatområden (se tabellen sp.
484). Tyskland förpliktades
vidare till stora
ersättningsbetalning-ar (se V ä r 1 d s k r i g e t) bl. a.
för den förödande skadegörelse
kriget vållat det n.ö. F. Frågan
om dessas indrivande har
vållat synnerligen stora svårigheter
och satt enigheten med F :s
bundsförvanter på de svåraste prov.
Flera interallierade konferenser
(i Boulogne, Cannes, London,
Paris och Spa) ha icke
kunnat lösa frågan. Ett med freden
förknippat garantifördrag mellan
F., England och För. Stat, om
gemensamt uppträdande i händelse
av nytt anfall på F:s östgräns
har aldrig trätt i kraft.
Washing-tonkonferensen (se d. o.) 1921—
22 blev ett nederlag för F: s
politik. Genom ett energiskt
återuppbyggnadsarbete har det under
kriget lamslagna näringslivet åter
kommit i gång. Trots ekonomiska
svårigheter (främst ökad
statsskuld och valutans fall) har F.
hävdat sin genom kriget
förvärvade ställning ss. Europas starkaste
militärmakt. Av
inrikespolitiska händelser efter kriget
förtjäna nämnas en lag om 8
timmars arbetsdag (1919), en
valreform (se ovan sp. 488; en ny
reform 1924 väntas nedsätta
antalet led. av kammaren till 584) och
en lag om skiljedom i
arbetstvis-ter (1920). Valen 1919 gingo i
det ”nationella blockets” tecken,
i det de radikala partierna blevo
betydligt reducerade. Poincaré
fick en kort tid till
efterträdare Paul Deschanel (se
d. o.) (1920), vilken s. å. ersattes
med Alexandre Millerand
(1920—). Dennes energiska
politik ss. konseljpresident (1920),
då han uppträdde med skärpa mot
svårartade strejker, har sedan
fortsatts av Poincaré, som från
jan. 1922 stått vid rodret. Denne
har med stöd av det efter kriget
av F. fullständigt beroende
Belgien med stor konsekvens kämpat
för indrivande av det tyska
skadeståndet enl.
Versaillesfre-den. Han har i detta syfte
företagit en utsträckning av den i
freden stipulerade ockupationen
av tyska gränsområden och jan.
1923 besatt Ruhrområdet. Efter
ett långvarigt passivt motstånd
från befolkningens sida har den
franska ockupationen accepterats
av Tyskland, vilket medfört en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
