Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Josefs land - Franska akademin - Franska akademin i Rom - Franska Ekvatorial-Afrika - Franska Guinea - Franska Guyana - Franska Indien - Franska Indo-Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Franska akademin—Franska Indo-Kina
540
årstemperaturen är —15°, högsta
iakttagna temperatur 4-4°.
Floran är mycket fattig,
trädvegetation saknas alldeles. Faunan
överensstämmer i huvudsak med
Spetsbergens; anmärkningsvärd
är förekomsten av hare,
ögruppen, som är obebodd, upptäcktes
1873 av den österrikisk-ungerska
expeditionen under Payer och
Weyprecht.
Franska akademin, se
Institut de France.
Franska akademin i Rom, se
Rompriset.
Franska Ekvatorial-Afrika,
Afrique équatoriale
frangaise [afri’kk ekatåria’ll
fraijsä’s], franskt koloniområde i
Afrika, sträcker sig från
atlantiska kusten n. om Kongoflödens
mynning upp mot Bahr al-Gazal
och Tsadsjön. F. omfattar
kolonierna Gabun, Mellersta Kongo,
Ubangi-Sjari och Tsad.
Kolonierna förvaltas av guvernörer,
sorterande under en generalguvernör,
bosatt i Brazzaville vid
Kongo-floden. 2,600,000 kvkm. 2,85 mill.
inv., därav 1,900 vita. Förnämsta
exportvaror äro kautsjuk, trä,
elfenben och palmnötter. — Den
äldsta delen av kolonin är
kustområdet vid Gabunbukten, som
ockuperades 1843. Därifrån
utsträcktes den inåt kontinenten
genom en serie upptäcktsfärder,
bl. a. av de Brazza (se d. o.).
Sedan dess gränser på
Kongo-konferensen i Berlin 1884—85
reglerats i förhållande till
Kongostaten, fullföljdes
fram-ryckningen i nordlig riktning.
Tsadområdet underkuvades 1902.
Genom en traktat med
Storbritannien 1899 (jfr
Fashoda-affären) begränsades
Frankrikes intressesfär österut mot
Sudan, men det fick fria händer
att över Sahara förena sina
cen
tral- och nordafrikanska
besittningar. Ett 1911 till Tyskland
avträtt område vid Kongos biflod
Sanga och Ubangis biflod Lobai
återtogs 1919.
Franska Guinea, se G u i n e a.
Franska Guyana, se G u y a
-n a.
Franska Indien, É t a b 1 i s
-sements frangais de
1’ I n d e [etablisma’g frarjsä’
dolä’gd], de franska
besittningarna i Främre Indien, omfattande
5 områden, dépendances:
Pondi-chéry, Karikal, Chandernagor,
Mahé och Yanaon. F. förvaltas
av en guvernör, bosatt i
Pondi-chéry. 513 kvkm. 270,000 inv.
Franska Indo-Kina, I n d o
-chine [äi)dåsji’nn], under
Frankrike lydande område i ö.
delen av Bortre Indien,
omfattar kolonin K o c h i n - K i n a
(56,000 kvkm., 3,8 mill. inv.)
kring mynningen av Me-kong
samt protektoraten Kambodja
(175,000 kvkm., 2,4 mill. inv.)
högre upp vid samma flod, A n
-nam (150,000 kvkm., 5,7 mill.
inv.) vid Sydkinesiska havet,
T o n k i n g (105,000 kvkm., 6,9
mill. inv.) omkring nedre
Song-koi och Laos (214,000 kvkm., 0,8
mill. inv.) i inlandet. Ett
arrenderat område i s. Kina Ku an g
-chou (840 kvkm., 168,000 inv.)
tillhör administrativt F.
Uppskattad areal för hela F. 1923
780,240 kvkm. med 19,4 mill. inv.
— F. förvaltas av en i Hanoi
resi-derande generalguvernör, under
vilken sortera en guvernör i
Kochin-Kina och överresidenter i
protektoraten. Nominellt äro
Kambodja, Annam och Laos riken
under egna furstar. — F., som är
ett av Asiens fruktbaraste och
bäst bevattnade tropiska
områden, frambringar bl. a. ris (s.
F. är ett av jordens förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
