Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Franska språket
562
långt å: autre [åtr], beauté [-[bå-te’];-] {+[bå-
te’];+} eu, æu ss. slutet 1. öppet ö:
feu [fö], seul [söll]; ou ungefär
ss. o i sv. bo: bouche [bosj]; oi
ss. oa’ (a med ett kort förslag av
o) : roi [roa’]. Uttalet av ay, ey,
oy, uy framgår i stort sett av
följande ex.: pays [päi’], payer
[päje’], asseyez [asäje’], royal
[roajaTl], appuyer [apuije’].
Utmärkande för franskan äro vidare
nasalvokalerna, vid vilkas
artiku-lering iakttages, att något svenskt
ng-ljud ej får höras: am, an, em,
en ljuda ss. ay: temps [tag]; im,
in, ym, yn, aim, ain, eim, ein ss.
äy: main [mäg], Reims [rägs];
um, un ss. öy: parfum [parfö’g];
oin ss. oäy: loin [loä’g].
Konsonanternas uttal: c framför
e, i, y uttalas ss. s, eljest k: ceci
[sosi’], car [kar]; g alltid ss. s
(jfr Cedilj); ch ss. sje-ljudetisv.
sked: clieval [sjovaTl]; g framför
e, i, y ss. tonande sje-ljud [g],
eljest g: geler [jale’], garcon
[garså’g]; k, p, t (b, d, g)-ljuden
uttalas utan aspiration (se d. o.);
j ss. tonande sje-ljud [j]: joli
[jåli’]; gn ss. muljerat n [nj]:
signe [sinj]; h är stumt: liomme
[åmm]; ill inuti ord och il i slutet
av ord efter annan vokal än o
samt. 11 efter i inuti ord uttalas ss.
j: caillou [kajo’], travail [-[tra-va’jj],-] {+[tra-
va’jj],+} fille [fijj]; q, qu ss. k:
que [ko]; s är tonande mellan
två vokaler: maison [mäså’g],
eljest tonlöst: penser [pagse’];
ti uttalas dels ti: parti’, dels t-j:
amitié [amit-je’], dels s-j:
intention [ägtags-jå’g], dels si:
aristo-cratie [ariståkrasi’]; z ss.
tonande s: zèle [säl].
Slutkonsonanterna äro i allm. stumma (utom vid
bindning); ofta är också den näst
sista konsonanten stum: tant
[tag], temps [tag], doigt [doa’].
— Formlära och syntax.
Bestämda artikeln är mask, le [lo],
fem. la, framför vokal V, plur. les,
neutrum saknas, obest. art. un
[ög], une [ynn], varjämte i
olikhet med övriga romanska språk
(utom italienska) finnes en
par-titiv artikel, du [dy], de V, de la,
des, i vissa fall de (du beurre,
smör, de la viande, kött, de 1’huile,
olja, de bonne bière, gott öl, des
vins, viner, de bons vins). Olika
kasus uttryckas med prep. de och
å (i förening med mask, och plur.
artikeln: du, des, au [å], aux
[å]). Substantivens och
adjektivens pluralbildning är i regeln på
s, le mur, les murs. Adjektiven,
som i fem. ändas på e (vilket är
stumt men betecknar att
föregående konsonant uttalas), petit,
petite, placeras före substantivet,
om de beteckna en väsentlig
egenskap 1. stå bildlikt, la verte
prai-rie, den gröna ängen, une noire
ingratitude, en svart
otacksamhet, men efter, om de angiva en
särskiljande egenskap, la table
ronde, det runda bordet, le
pu-pitre jaune, den gula pulpeten.
Personliga pronomina ss. obj.
stå före verbet, utom vid en
jakad imperativ, il me donne le
livre, han ger mig boken, il me le
donne; donnez-moi le livre,
don-nez-le-moi. Negationen vid verbet
uttryckes med ne—pas, il ne voit
pas, han ser icke, il n’a pas vu,
han har icke sett. Svensk imperf.
översättes med imparfait i fr., om
det uttrycker en pågående 1.
upprepad handling, ett tillstånd, en
egenskap, men med passé défini
(passé simple, av lat. perf.), om
det är fråga om en inträdande
handling 1. ett till tiden begränsat
historiskt faktum. Emellertid är
passé défini statt i utdöende och
ersättes allt mer (särskilt i
talspråket) av passé indéfini
(sammansatt perf.) je donnai, jag gav,
er sättes av fai donné, jag har
gi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
