Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frenologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Frenologi—Freskomåleri
658
stift. 2,280 inv. — Tvåskeppig,
romansk kyrka, tillbyggd 1868.
Frenologi’ (av grek, fren, själ,
och lo’gos, lära), av Gall
uppfunnen lära om de olika
själsförmö-genheternas lokalisation på olika
ställen av hjärnans yta. Enl. Gall
skulle de intryck, som hjärnytan
gör på skallens inneryta,
motsvaras av utbuktningar på dess
ytteryta, så att man genom skallens
form skulle kunna sluta sig till
personens själsegenskaper. F.
vilar på falska förutsättningar,
utom såtillvida att olika delar av
hjärnbarken ha olika funktion.
Fre’nssen, Gustav, f. 1863,
tysk författare, 1892—1902
pastor i en landsförsamling i
Ditmarsken. F. vann en
utomordentlig framgång med den av Reuters
och Kellers ”Heimatkunst”
påverkade, av ett starkt etiskt patos
burna romanen Jörn Uhl (1901;
sv. övers. 1903), ett trots stilens
tyngd och skildringens alltför
stora bredd märkligt verk. Bland
F: s senare romaner märkas Peter
Moors Fahrt nach Südwest (1906;
Peter Moors färd till
Sydväst-afrika, 1907) och Die Brilder
(1917; Bröderna, 1918).
Frère-Orban [frär årba’i)],
Hubert Joseph
Walthè-r e, f. 1812, d. 1896, belgisk
politiker, upprepade gånger minister.
F. var länge de liberalas ledare,
var verksam för försvaret och
genomförde en antiklerikal
under-visningsreform.
Fresca’ti, hållplats vid
Stockholm—Roslagens järnv., på n.
Djurgården. Vid F. ligga
Bergi-anska trädgården,
Vetenskapsakademin, Naturhistoriska
riksmuseet och Nobelinstitutet för
fysikalisk kemi.
Frescobaldi, G i r o 1 a m o, f.
1583, d. 1644, italiensk
tonsättare, 160S organist i Peterskyrkan
i Rom; inlade stora förtjänster
om orgelspelets utveckling.
Frese, Jakob, f. 1690 1. 91,
d. 1729, skald. Född i Finland,
överflyttade han 1711 till Sthlm,
där han tjänstgjorde som
kanslist, till dess hans hälsa bröts av
en svår sjukdom, antagl. frossa.
F. är en av vårt tidigare 1700-t:s
främsta skalder; särskilt hans av
pietismen påverkade religiösa
dikter och hans naturpoesi visa
honom som en äkta lyriker med
rikt känsloliv och betydande
formtalang. F:s skrifter äro
senast utg. 1902 i urval av A.
Hul-tin.
Frese’nius. 1. Johann
Philip p, f. 1705, d. 1761, tysk präst
och teologisk förf, av den
ortodoxa riktningen, 1743 kyrkoherde
i Frankfurt a. M., skrev bl. a. en
även till svenska (1753) översatt
och i många uppl. utkommen
Skriftermåls- och communionbok.
— 2. Karl Remigius F., f.
1818, d. 1897, tysk kemist, från
1845 prof, i Wiesbaden, där F.
1S48 grundade ett ännu bestående
analytiskt laboratorium. F., som
1862 började utgiva Zeitschrift
für analytische Chemie, ägnade
sig förnämligast åt analytisk
kemi och agr ikultur kemi.
Fresk, en målning al fresco. Se
Freskomåleri.
Freskomåleri, målning al
fresco [ital., ”på frisk” (mur)],
målning med vattenfärger på
ännu fuktig kalkputs, som vid
torkningen binder färgen. Tekniken
kräver stor säkerhet, då
ändringar endast med svårighet kunna
företagas och färgerna förändras
vid torkningen. — F. användes
redan under antiken. Sin egentliga
utveckling nådde det dock i
Italien på 13—1400-t., då Giotto och
hans lärjungar samt sedan
renässansens stora mästare i kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
