Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Frimärke
698
Nyare svenska frimärken, I övre raden 1911—20, i undre raden 1920—23.
i andra länder i stor
utsträckning utsläppts till förmån för
bl, a. Röda korset. — Hastiga,
stundom tillfälliga förändringar
i portosatserna ha föranlett
utsändande av ”provisorier”, äldre
märken överstämplade med annan
valörsiffra. — Nu gångbara
svenska F. framställas sedan
1920 på postverkets eget
tryckeri. — Genom internationella
överenskommelser befordras post
mellan länder inom
världs-postföreningen efter
enhetlig taxa. Brevmärket skall vara
blått, brevkortsmärket rött och
korsbandsmärket grönt. F. äro
giltiga endast inom och från det
land, vars postverk utfärdat det.
De kunna således ej biläggas brev
till utlandet som svarsporto. I
stället finnas internationella
svarskuponger (fr.
coupons-répon-se) att tillgå å alla postanstalter
och kunna i adresslandet utbytas
mot F. Vid postbefordran
makuleras, ”stämplas” F. på
avgångsorten. I stämpeln anges
postanstaltens namn, datum och på
större orter även klockslag för
försändelsens avgång. — De
gångbara F:s antal beräknades före
världskriget till i runt tal 20,000.
Under kriget och därefter inom
nybildade stater, besatta
områden, omröstningsområden m. fl.
ha massor av nya typer
utkommit, av vilka en hög procent
aldrig kommit till användning
som frankeringsmedel utan
hamnat hos frimärkssamlare. I länder,
som under kriget tömts på
skiljemynt, ha F. fått ersätta dessa
i den dagliga handeln.
Världsför-brukningen av F. kan f. n. ej
beräknas. I början av århundradet
utgåvos c:a 25 milliarder årligen.
I Sverige torde förbrukningen
f. n. uppgå till c:a 1 million F.
om dagen. — Filateli’,
samlande och studium av
frankotec-ken, är nästan lika gammal som
F. och uppstod i England. I
Sverige bildades en förening 1886,
omdöpt till Sveriges
filatelistförening 1900. — Om
ett F. är äkta 1. senare nytryck
kan i många fall konstateras på
stämpeln. Ett F:s värde beror på
den upplaga, vari det föreligger,
ej på dess ålder. Ett flertal stora
firmor världen runt ha sedan
flera decennier katalogiserat och
värderat F., som äga ett visst
internationellt bytesvärde. Genom
fluktuerande valutaförhållanden
äro dylika noteringar numera
värdelösa. Sveriges dyrbaraste F.
äro gult 3 skilling banko, känt i
ett ex., vilket tillhört Ferraris
samling och 1923 såldes för 30,000
francs, samt brunt 5-öres med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
